- Project Runeberg -  David Copperfield /
1086

(1908) [MARC] Author: Charles Dickens Translator: Hanny Flygare
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - LXIV. En sista återblick

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inte kunde gå riktigt säkert. Min tants forna
missräkning har nu blifvit godtgjord. Hon är gudmor
till en verklig lefvande Betsy Trotwood, och Dora,
den närmaste i ordningen, påstår, att hon skämmer
bort henne.

Det ligger någonting skrymmande i Peggottys
ficka. Det är ingenting mindre än krokodilboken, som
nu är tämligen illa medfaren, med åtskilliga blad
sönderrifna och ihopfästa igen, men Peggotty visar den
för barnen som en dyrbar relik. Jag finner det
ganska egendomligt att se mitt eget barnaansikte
blicka upp till mig från krokodilhistorierna och på
detta sätt bli påmind om min gamla bekantskap med
Brooks från Sheffield.

Bland mina gossar ser jag nu under
sommarferierna en gammal man, som fabricerar jättedrakar
och betraktar dem med en förtjusning, för hvilken
ej finnes ord. Han hälsar mig med hänförelse och
hviskar till mig under många blinkningar och nickar:
»Trotwood, det skäll glädja dig att höra, att jag
ämnar sluta memorialet då jag inte har någonting
annat att göra, och att din tant är den mest
utomordentliga kvinna i världen!»

Hvem är den böjda damen, som stöder sig vid
en käpp och visar mig ett ansikte, hvari några spår
af förgången stolthet och skönhet svagt strida mot
en slö, nyckfull sinnesförvirring. Hon är i en trädgård,
och i hennes närhet står en kantig, mörklagd, tärd
kvinna med ett hvitt ärr på läppen. Låt mig höra
hvad de säga!

»Rosa, jag har glömt hvad denne herre heter.»

Rosa lutar sig ned öfver henne och skriker: »Mr.
Copperfield.»

»Det gläder mig att se er, sir. Det smärtar mig
att ni är sorgklädd. Jag hoppas tiden skall läka ert
sår.»

Hennes otåliga sällskapsdam förebrår henne,
säger henne, att jag icke är sorgklädd, ber henne se
på mig en gång till och söker lifva upp henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:50:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/davidc/1088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free