- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
6

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Advent. Ankomst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

ADVENT.

i kyrkan», sade min väninna. De små musikanterna stämde
upp: »Förlossningen är vunnen.» O, hur det klingade,
högtidligt och jublande stego tonerna uppåt mot stjärnhimlen.
Men därinne var allt stilla. Mitt hjärta klappade.
Ljusstrimmorna rörde sig hit och dit, fönsterluckan sköts litet
åt sidan, eljes märktes ingenting. »Friska toner, barn,
sjungen nu och våren glada!» — När den sista tonen dött bort,
öppnades fönstret. »Hvem sjunger här?» ljöd en hård röst.
— »Nu dödens makt är krossad», sjöngo barnen.
Fönsterluckan slogs igen. — »Ännu ett nummer till slut och se’n
hem!» — Sången var slut och vi letade oss sakta ut ur
trädens mörka skugga till gatan och gasljuset. »Nå, än se’n?»
frågade jag, föga tillfredsställd, »tror du detta skall hjälpa
honom något?» — »Jag hoppas det», svarade min väninna,
»en sådan liten sång ur barnsligt fromma hjärtan kan ofta
göra under, men vi kunna blott tåligt och stilla bida, om
icke någon liten trosgnista skall tändas hos honom.» — Jag
drömde under natten om den dystre, ensamme mannen, om
stenhuset och den smala ljusstrimman, och jag tänkte, att
hans bästa julgåfva dock skulle vara den, att han denna natt
finge ett kötthjärta. Och sen I, han har också fått det, blott
icke så hastigt som jag i mitt oförstånd hade önskat.
Sångerna hafva klappat på hans hjärta, därpå hafva bilderna
från hans egen barndom stigit upp för honom med fader
och moder under den strålande julgranen, hans första
skolgång, det bibelspråk, som han fick vid sin konfirmation.
Ack, hvart hade hon tagit vägen denna gyllene ungdomstid?
Huru hade han ockrat med det honom anförtrodda pundet?
De stiga upp mot stjärnorna på jublande toner de gamla
kära sångerna och ropa äfven till honom: »Hvar
kristtro-gen fröjde sig utaf hjärtat innerlig!» — Hur det vidare gick
till, att han steg för steg kom till en allt djupare kunskap
om synd och nåd, vet jag icke, men hvad jag vet är, att
hans kalla hus icke mera är ensamt och mörkt. Jag har nu
efteråt själf sett julljus lysa därinne, och det står öppet för
alla böner och hvarje nöd, ty hjärtat är förvandladt och
klappar i kärlek för de lidande bröderna.

Tamulernas advent. Vid julen brukar det gå mycket
lifligt till väga i alla tamulerhem. Man putsar och fejar
bostäderna från golf till tak. Kvinnorna sitta framför dör-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free