Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afgud. Afgudadyrkan. Afguderi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
AFGUD. AFGUD AD YRKAN. AFGUDERI.
Bibliska exempel: Ralcel (1 Mos. 31: 19); Israel (2 Mos. 32: 1—6); Akab
(1 Kon. 16: 31); Nebukadnezar (Dan. 5: 23); folket i Lystra (Apg. 14:
11); atenarna och efeserna (Apg. 17: 16 och 19: 28).
Tänkespråk: Där hjärtat är, där är dess Gud. — Den girige söker sin
himmel i mullen.
Strötankar: Afgud är det, som man genom en dåraktig inbillning håller för
Gud; då man dyrkar skapade ting och glömmer Skaparen, eller såsom
Luther säger: Det som för oss bort ifrån Gud och ner till djäfvulen.
Afguderi eller afgudadyrkan är en falsk gudstjänst, då man skändligt
öfver-gifver den sanne Guden och gifver den honom tillkommande äran skapade
och förgängliga ting. — Afguderiet har man indelat i a) det grofva och
uppenbara, då man dyrkar något synligt yttre, såsom sol, måne, stjärnor
och bilder af allehanda slag, t. ex. egypterna, konungarna Rehabeam och
Jerobeam, hedningarna i Afrika och annorstädes, b) det fina eller
förborgade, då man förlitar sig på sig själf, sin rikedom, sin styrka, sin kvickhet
eller på andra människor och ting. -— Det finnes i världen ingenting,
hvarmed man icke kan bedrifva afguderi, hvarmed man icke har bedrifvit
och fortfarande bedrifver det.
Två slags afgudar. — En samlare i England äger en
kinesisk afgudabild, på hvilken står skrifvet: »Hednaafgud»
och ett guldmynt med påskriften: »De kristnas afgud». —
Hvilken af de två afgudarna är den sämste och hvilken
åstadkommer den värsta olycka i världen?
Därför! — »Hvaraf kommer det sig», frågade en gång
någon, att hedningarna tillbedja det skapade i stället för
Skaparen?» »Det går människorna», blef svaret, »som det
gick den där gossen, som, då han första gången kom till
hofvet, ansåg hvar och en som han fann klädd i värja, stjärna
och band för konungen själf. På samma sätt anser den
svaga, af sanningen icke upplysta människan än sol, måne
och stjärnor, än andra härliga ting för Skaparen själf.
Allt för Jesus. — En omvänd hindu kom en morgon
till missionären, medförde sina metallgudar, kastade dem på
marken och sade: »Jag har fått nog af de här, jag vill icke
vidare ha något med dem att skaffa. Jag har läst ganska
mycket i mina hedniska böcker, men icke funnit något lugn,
förrän Jesus gaf mig det.» Därpå tog han från halsen en
guldkädja, på hvilken var inristadt namnet på en af hans
gudar, och kastade äfven henne bland bilderna och sade:
»Jag vill icke vidare bära denna kädja. Ingenting annat än
synd har vidlådat mig hela tiden, jag haft henne omkring
min hals. Tag henne ifrån mig. Jag vet något bättre, Jesu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
