Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE.
31
Strötankar: Arbete är ett göromål eller en förrättning, som anstränger
själens eller kroppens krafter till vårt eget och andras gagn. — Bön och
arbete äro tvillingar. — Arbetet i vårt anletes svett är icke mer någon
förbannelse, när vi arbeta för Herren, ulan tvärtom ett styrkemedel för
den inre människan och en väsentlig njutning. (D:r Livingstone.) —
Gör arbetet med lust, — så blir hvilan en glädje. (Lavaler.) — Arbetet
äras i samma mån, som det är ägnadt att höja människan. Att arbeta
mekaniskt som ett djur förfäar, under det att arbete, som bildar tankarna,
karaktären och yrkesskickligheten är ett medel till att utveckla arbetarens
andliga förmögenheter, såväl som att öka hans timliga goda. — Det
kommer helt och hållet an på den ande, i hvilken man förrättar ett arbete,
om det är lätt eller tungt. Ett tungt arbete blir lätt, om det förrättas
med lif och lust, medan till och med den lättaste uppgift blir svår, ifall man
går därtill med olust. — Sedan jag börjat bedja Gud om välsignelse, har
jag hunnit längre på en vecka, än förut under ett helt år. Det är alltså
för visso något godt, om man äfven under arbetet närmar sig Gud.
(E. Payson). —- Man kan vara trygg, att ingen verkningskrets, där ett
ärligt, nyttigt och klokt beräknadt arbete drifves, lämnar arbetaren
alldeles brödlös, fastän brödet kanske blifver knappt. (W. E. Svedelius.) —
Morgonstund har guld i mun. Dagdrifvaren bort, men den gode
arbetaren i vingården heder och belöning. (Gustaf I.)
Bön med lyfta händer är ej nog,
Landtman, då du ber för jordens gröda.
Bed med handen på din plog!
Då välsignar bönens kraft din möda
(V. Rydberg.)
Mänskosläktets arbetsvecka
Skall väl nå sitt slut en gång.
Folkets lördagskväll skall komma
Någon gång med spel och sång.
(C. D. af Wirsén.)
»Jag vill vara nyttig!» — Drottning Lovisa, Karl XV:s
gemål, öfversatte till vårt språk en bok, på hvars första rad
stod att läsa: »»Jag vill vara nyttig!» Det var en
bekännelse värdig en drottning, hvaröfver också många fröjdade
sig. Tusen och åter tusen af de i samhället högt uppsatta
och med jordiska rikedomar väl försedde, särdeles bland
kvinnorna, skulle icke gäspande behöfva klaga öfver
timmarnas längd eller ifrigt jaga efter lumpna förströelser, om de
hade lärt sig, hvad lycka arbetet medför. De kunna icke
eller vilja icke arbeta, — se där hvarför de behöfva så
otaliga förlustelser, af hvilka de dock aldrig känna sig rätt
tillfreds. Hade de lärt sig arbetets lycka, så skulle de finna
lifvet mycket fröjdrikare, än det nu med alla sina nöjen
förekommer dem, och de glädjeämnen, hvaraf de en eller an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
