Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETE.
33
ungdom, och denna händelse är för mig den bästa
uttyd-ning.» — »O, berätta», bad Anna, »du vet, hur glad jag blir,
när jag riktigt förstår, hvad jag läser!» — »Jag var
ungefär så gammal som du» — började modern — »då jag en
söndagsafton under senhösten satt i min varma kammare och
läste i bibeln. Jag hade just läst den här versen, som nu
väckte din eftertanke. Han hade äfven öfverraskat mig,
men jag hade icke tid att vidare tänka däröfver, ty min
läsning blef plötsligen slut för den gången; klämtslag
förkunnade att elden var lös i byn; alla människor sprungo ut i
natten för att hjälpa till att bärga och släcka. Till och med
unga duktiga flickor som jag kunde göra nytta. Man ställde
upp oss på två linjer och vattenämbaret flög snart ur hand
i hand, å ena sidan till brandstället fullt med vatten, å andra
sidan tomt till den vattenrika bäcken. Det var ett lifligt
och flinkt arbete med händerna! Den ene eldade den andre,
och hvar och en kände dubbel kraft rinna genom ådrorna.
— Då kom en af de anseddaste männen i byn fram till oss,
öfverför våra leder med en pröfvande blick och vinkade
mig och min syster till sig; han hade ett annat göromål för
oss. Det var just icke så gärna vi lämnade våra kamraters
sällskap, men lydde dock kallelsen. Mannen förde oss ut på
en äng bakom det brinnande huset; där lågo en hop
räddade saker. ’Stannen vid de här sakerna!’ bad
föreståndaren oss, ’det stryker omkring så många misstänkta
personer, så det är bäst, om någon finnes, som har ett vaksamt
öga på dem!’ Detta uppdrag behagade oss på intet sätt.
Det såg så olustigt och otrefligt ut på ängen bakom husen,
mycket hemskare och isynnerhet mycket tråkigare än
framför på bygatan bland det brokiga vågsvallet af människor.
Föreståndaren hade ju kunnat skicka någon annan än oss,
tänkte vi, om vi också icke sade det till honom. Men han
tycktes läsa våra tankar, och liksom för att besvara dem
sade han: ’Det måste finnas pålitliga personer på den där
posten!’ Därmed gick han för att se efter de andras arbete.
Så snart skälet för vårt val blef oss klart, fogade vi oss
villigt i vårt öde och stodo öfver en timme vakt vid
husge-rådssakerna, mestadels alldeles ensamma. Ofta var
afundsjukan på våra jämnåriga på väg att få makt öfver oss, ty
dessa fingo ju stå midt på valplatsen, ses och berömmas för
sin ifver och muntra verksamhet, under det att vi osedda
3 — Nilson, De bibi. hufvudbegreppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
