- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
55

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bedja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BEDJA.

55

ten har en sådan stödjepunkt, hvarigenom han kan draga
ner himmelen till jorden och låta elden uttorka de orena
vattnen. Bönen är en sådan stor makt, därför att den sätter
Guds arm i verksamhet.

En bedjande moder. — I en af Förenta staternas
sjöstäder lefde en *from moder, hvars son hade gått till sjös
såsom matros. På hans hemresa uppstod vid
omkringseg-lingen af det farliga kap Cod en förskräckligt svår storm.
Modren hade fått underrättelse från honom, att han skulle
komma hem vid en bestämd tid, och hon hade därför
mycket riktigt uträknat, att han under den svåra stormen skulle
befinna sig vid det farligaste stället. I sin ångest för sin
sons lif kastade hon sig med en stark tro ner till bön för
hans välgång. Just då inlopp underrättelse att fartyget gått
förloradt. Fadren, en oomvänd man, började nu högt gråta.
Modren åter sade: »Han står i dens hand, som gör på allt
en god utgång.» — Morgonen härpå hade stormen lagt sig
och hafvet var lugnt, liksom hade det stillat sitt raseri,
sedan det erhållit sitt offer. Plötsligt öppnades dörren till det
rum, där vi i går funno modren bedja för sin son, och
framför henne stod den älskade sonen. Modren kastade sig om
hans hals och sade med högtidligt allvar: »Mitt barn, på
hvad sätt kommer du hit?» — »Moder», sade sonen, under
det tårarna runnö utför hans väderbitna kinder, »jag visste
att du skulle bedja för min återkomst. Jag insåg visserligen
mitt farliga läge under skeppsbrottet, men tänkte: min
moder beder. En kristens böner höras, och jag kan räddas.
Ehuru jag var nästan utmattad af ansträngning och nära
förtviflan, fattade jag dock nytt mod och arbetade med
förnyad kraft, tills jag uppnått en klippa i den bukt, dit
fartyget drifvit.» — Kristliga mödrar, gån och gören
sammaledes. Bedjen för edra söner, som äro nära att lida
skeppsbrott på lifvets ström och där se sina utsikter för alltid
tillintetgjorda. Till äfventyrs kan den ur modershjärtat gående
bönen ännu rädda dem!

»Bed, fader!» — En liten indisk flicka om sju år låg i
tvinsot. Hon hade flitigt besökt kyrkan och söndagsskolan, och
missionären hade grundadt hopp om, att hon tillhörde Kristi
hjord. — En dag bad hon sin tidigare men nu icke troende
fader, att han måtte bära ut henne till en sorlande bäck,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free