Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egendomsgemenskap. Kommunism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTERLÅTENHET. EGENDOMSGEMENSKAP.
127
ordväxling angående någon politisk fråga. Sällskapet hade
delat sig i två partier och tvistade ifrigt. N. deltog icke i
striden utan blef lugn sittande på sin plats, tills en af
radikalerna trängde sig på honom med frågan: »Till hvilka hör
ni?» — »Jag är kommunist», svarade N. — »Alltså en mer»,
ropade den som frågat, »vi äro alltså bröder, ty äfven jag
är kommunist.» Nu reste sig N. och sade helt lugnt: »Käre
vän, jag måste bedja att få förklara mig något närmare.
Jag känner nämligen två slags kommunister, och skulle
därför gärna vilja veta, innan vi uppgöra något broderskap,
om vi höra till samma slag.» Då den andre icke hade
någon vetskap om, att det fanns två slags kommunister, kunde
han ingenting svara härpå, hvadan N. fortsatte: »Det fanns
kommunister redan på apostlarnas tid, såsom vi finna på
åtskilliga ställen i apostlagärningarna, där det heter, att de
buro fram sina ägodelar och delade med sig åt alla. Men nu
finns det också i våra dagar ett annat slag af kommunister,
om hvilka det heter, att de vilja taga från de rika deras
ägodelar. Jag hör till till det första slaget, till hvilket hör ni?»
En kristlig jungfrus hjältemod. — Söndagen den 20
februari 1881 hölls i Paris en talrikt besökt sammankomst
af socialisterna. Ordförande vid detta tillfälle var den
bekanta Louise Michel, som var ifrigt verksam för utbredande
af kommunismen (egendomsgemenskap) bland
arbetarebefolkningen. Nämnda kvinna har en tid utgifvit en tidning,
som hette »revolutionen». Sagda dag behandlade man bland
annat kvinnans rättigheter. Sedan ett par mycket hetsiga
och upprorseggande tal hållits, reste sig bland åhörarna en
kvinna, som bad om ordet för att påpeka en punkt, hvari
man och kvinna voro likställda, nämligen deras likhet inför
Gud. — Men så snart man hörde Guds namn nämnas,
uppstod en riktig upprorsstorm. Emellertid hade flera af de
närvarande igenkänt den talande såsom fröken Broen,
föreståndarinna för den kristna missionen i Belleville vid Paris.
De som kände henne önskade lifligt, att hon skulle få tala.
Detta syntes dock omöjligt, tills Louise Michel själf steg
fram och begärde ordet åt henne. Fröken de Broen höll
då ett kort, men kärnfullt tal, hvartill man lyssnade
någorlunda uppmärksamt. Först sökte hon att väcka hopens
intresse genom att hänvisa till sitt nära tioåriga arbete ibland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
