Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
FÖRBÖN.
Bibliska exempel: Abraham (1 Mos. 18: 23 ff.); Mose (2 Mos. 8: 12; 32:
11—13); Samuel (1 Sam. 7: 5); David (1 Kron. 13: 19); Salomo (1 Kon.
8: 30—36); Job (Job 42: 8); Elisa (2 Kon. 4: 33); Esaias (2 Krön. 32:
20); Daniel (Dan. 6: 3—19); en fader för sin son (Matth. 17: 14); en
kvinna för sin dotter (Matth. 15: 22); en husbonde för sin tjänare (Luk.
7: 3); Maria på bröllopet i Kana (Joh. 2: 3); Jesus (Luk. 22: 3; 23:34.
Joh. 17: 9); Stefanus (Apg. 7: 60); Petrus och Johannes (Apg. 8: 15);
församligen (Apg. 12: 5).; Paulus (Kol. 1: 9, 12), Epafras (Kol. 4: 12).
Strötankar: Den gamle hertigen af Bedfort brukade säga: »Jag betraktar
Guds tjänares förböner såsom den säkraste skyddsmuren omkring mitt hus.»
— »Vi kristna», säger den store kyrkofadern Origines, »bevisa gärna
käj-saren hjälp, när nöden är för dörren, men en gudomlig hjälp, emedan vi
hafva iklädt oss Guds harnesk; och vi göra större tjänst än käjsarnas och
konungarnas härar och soldater, därigenom att vi med vår bön slå de onda
andarna på flykten, hvilka bemöda sig att uppväcka krig och reta
människorna, så att de bryta fördragen och därigenom störa freden.» — Den
kristna brödrakärleken bjuder oss att bedja Gud för alla. — Vissheten om
andras förböner för oss inger oss mod och glädje.
En ovanlig förbön. — Den berömde John Newton
brukade på predikstolen omnämna alla tilldragelser, som voro
därtill ägnade. En afton erhöll han ett bref, för hvars
innehåll han utförligt redogjorde på predikstolen. Dess innehåll
var detta: En ung man, som kommit i besittning af en
mycket ansenlig förmögenhet, anbefallde sig i församlingens
förböner, på det han icke måtte duka under för de frestelser,
hvilka han genom sin rikedom skulle komma att blifva
utsatt för. — »Om mannen hade förlorat sin förmögenhet»,
sade Newton, »så skulle världen icke hafva förundrat sig
öfver, om han utbedt sig församlingens förbön.»
Förbönens makt. — En from mästare var till en
början mycket nöjd med sin lärgosse, men snart blef denne så
elak, att han skulle skickes bort. »Jag föreställer dagligen
gossen himmel och helvete», sade mästaren en gång till
lärjungens fosterfader, »och söker att göra tron på Kristus kär
och dyrbar för honom, men gossen bryr sig icke om detta,
utan fortfar att vara lika elak.» — »Men har ni då också»,
frågade fosterfadern, »talat lika ofta med Kristus om gossen
som ni talat med gossen om Kristus?» — »Godt!» svarade
den duktige mästaren, »jag skall behålla gossen ännu en
tid för att följa ert råd.» — Inom kort tid härefter erhöll
gossen ett lydaktigt och fromt hjärta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
