- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
191

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förlåta. Förlåtelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRLUST. FÖRLÅTA. FÖRLÅTELSE.

191

henne i tankarna, och i hennes hjärta hördes en röst säga,
att hon var ett af de förlorade, men återfunna fåren,
hvarför hon på en gång såg himmelen öppnas öfver sig och
kände sig manad att högt lofva och prisa sin Gud och
frälsare. Under det hon med gladt och frimodigt hjärta
fortsatte vägen framåt, blef hon på marken varse en röd, i sin
midt svart vallmo. Hon kunde icke motstå begäret att plocka
och noga undersöka den, hvarvid samma röst tillropade
henne: »Den röda färgen är Kristi blod, den svarta dina
synder, hvilka i detta dyra blod skola utplånas.» Från denna
stund fick hon nåd att tro på en full syndaförlåtelse. Sedan
hon sålunda blifvit öfvergjuten af nådens rika flod, kunde
hon under hela vägen icke upphöra att jubla och prisa.

Konsten att sofva godt. — Två goda vänner samtalade
om bästa sättet att förskaffa sig en god och ljuf nattro.
Den ene sade: »Jag bortlägger på aftonen alla mina sorger
med kläderna, sedan kan jag sofva lugnt och godt hela
natten.» Den andre sade: »Jag kan icke sofva lugnt utan att
jag har två goda vänner jämte mig: den ene vännen är min
Herre Kristus, hvilken jag omfattar med min högra arm —
trons arm — så att han förlåter mig mina synder, den andre
vännen är min nästa, som jag omfattar med min vänstra
arm — kärlekens arm — och därvid förlåter jag af hjärtat
alla, som på ett eller annat sätt gjort mig ondt. Jag tänker
äfven i mina böner på fattiga, änkor och faderlösa, sjuka,
fångar samt anfäktade och önskar att Gud måtte förläna
dem tröst och hjälp.» — Gören som denne mannen, och I
skolen hafva ljuflig nattro och god sömn!

Tror du eller tror du icke förlåtelsen? — Käjsar
Napoleon erbjöd en gång alla politiska förbrytare nåd och
lofvade dem, som för sådana brotts skull blifvit landsförvista, att
återvända till Frankrike. Några trodde hans ord och återvände
liem; andra voro misstänksamma och stannade som
främlingar i utlandet. För dessa var den erbjudna förlåtelsen
alltså endast en död bokstaf. — Äger icke detsamma rum med
människors antagande eller förkastande af syndaförlåtelsens
nådegåfva från konungarnas konung?

Försvunna. — En gosse frågade sin lärare: »Hvar taga
våra synder vägen, när Herren Gud förlåter dem?» — Lära-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free