Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gemenskap. Gemensamhet - Gifmildhet. Frikostighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEMENSKAP. GEMENSAMHET. GIFMILDHET. 215
Går det icke med en och två, så måste det dock gå med tre
eller fyra. Och så tog han fyra trådar och snodde dem
tillsamman till en liten veke. Och se, nu brann det, väl ej
särdeles klart, men dock nog för att se att sköta de sjuka
barnen. — Mannen hade varit böjd för separatism. Han hade
af någon låtit intala sig, att man icke behöfde kyrkans
gemenskap. Det andliga lifvets lampa kunde väl brinna, utan
att man hade något gemensamt med församlingen. Nu
började han under sina nattvak vid de sjuka barnens bädd att
tänka öfver saken. Han tog exempel af den ena tråden i
sin lampa. Ensam brann den icke: den behöfde andras stöd,
ehuru olja fanns tillräckligt i kärlet. Han drog den
slutsatsen däraf, att det andliga lifvets lampa väl också brinner
bättre, när den ena människan i kärlek sluter sig till den
andra liktänkande. Och så blef han kvar i kyrkans sköte
Hvad hon hämtade. — En fru blef ofta hånad af
grannkvinnorna, när hon gick till kyrkan eller bönesalen.
En söndagsafton sade en af grannarna: »Frun skall väl gå
för att äta kvällsmat?» Hon svarade: »Icke det precis, men
jag skall lmmta salt åt mig för veckan.»
Kristlig gemenskap. — En präst predikade en söndag
om »Igenkännandet af våra vänner i himmelen». En fattig
kyrkobesökare anmärkte sedermera: »Jag hoppas, att han
nästa gång predikar om ’Igenkännandet af våra vänner på
jorden!’ Under sex års tid har jag regelbundet besökt
gudstjänsterna i vår kyrka, men ännu har ingen efter
gudstjänsten känt igen mig ute på vallen eller hemvägen.» —
Hvarför finns det då så många, hvilka söndagligen sitta
tillsamman i kyrkan inför Herren, men sedan icke taga den
ringaste kännedom om hvarandra, i synnerhet i de stora
städerna? Den gemensamma gudstjänsten och framför allt
den gemensamma nattvardsgången skulle dock mycket nära
förena oss med hvarandra. Skola vi väl igenkänna
hvarandra i himmelen, om det icke sker på jorden?
Gifmildhet. Frikostighet. (Se äfven Välgörenhet.)
Bibelställen: 2 Mos. 35: 21—29. 3 Mos. 23: 38. 5 Mos. 15: 11; 16: 10.
Ps. 41: 2; 112: 9. Ordspr. 25: 21. Matth. 6: 1—4. Luk. 6: 35; 12:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
