Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gifva. Gåfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFVA. GÅFVA.
217
dess mindre blir bollen. Så går det ofta med våra gåfvor. — Man måste
göra skillnad mellan en gifvare och en glad gifvare. Det finnes människor,
hvilka äro som vissa fruktkapslar, hvilka springa upp och kasta ut sina
frön åt alla häll, så snart man blott rör vid dera. Andra äro som en
hård nöt: man kommer icke ät kärnan, förrän man knäckt skalet, som
omgifver den.
Ordspråk: Gifven häst skall man icke se i munnen.
Strötankar: Ingen kan föreskriiva en annan, huru mycket han skall gifva,
tio, fem, två öller en half procent. Härvid är mycket som måste tagas
med i beräkningen, såsom inkomsternas storlek, familjemedlemmarnas
antal och mycket annat. Men hvar och en har den heligaste plikt att
beskatta sig själf. (O. Funcke.) — De timliga gåfvorna från Gud äro såsom
de drufvor, hvilka Josua och Kaleb förde med sig från det förlofvade
landet. De skulle egga folket att intaga det land, som bar sådana ljufva
frukter. — Den, som endast gifver för att varda sedd, gifver ingenting i
det fördolda. — Den gifver mycket, som gifver litet med glädje. — Det
finnes en, som gör de sorgligaste erfarenheter med sina välgärningar och
likväl i:’ke låter afskräcka sig att dagligen förnya dem, det är den
himmelske Fadern. (E. Frommel.) — Vi gifva ofta för att blifva af med
människor, sa att de icke åter komma till vår dörr. Men Gud gifver för
att fästa oss vid sitt hjärta, så att vi måtte komma åter. — Tacka för
hvarje gåfva, så skall hon blifva till välsignelse för dig. — Ser du på
gifvarens värde, så skall ingen gåfva synas dig liten och obetydlig, ty hvad
den allra högste gifver är icke småsaker. Antag också att han pålägger
dig straff och tuktan, så skall det vara dig till nytta, tv allt hvad han
gifver länder till vårt sannskyldiga bästa. (Kcnipis.)
En säker borgesman. — »Käre Olssön», sade pastorn
i en landtförsamling till en af sina församlingsbor», jag önskar
du ville köra ett lass ved till gamla fru M., änkan efter vår
vän, som så länge bodde straxt bortom din gård på vägen
till X.» — »Det vill jag nog göra», svarade landtmannen, »men
hvem ansvarar för betalningen?» — »Läs, när du kommer
hem, versarna 1 — 4 af 41 Ps.», svarade pastorn, »och om du
ej är nöjd med den borgensförbindelse, du däri finner, så får
du vända dig till mig.» — Några få dagar därefter
sammanträffade åter pastorn och Olsson. Den senare sade då: »Jag
är fullt belåten med den borgesman, ni anvisade mig, och
fruktar alls icke, att Han skall svika mig i nödens stund.
Mitt hjärta kände en sådan förvissning därom, då jag läste
de där versarna, att jag knappt kunde tillsluta mina ögon
don natten af glädje att få glädja Honom genom att tjäna
ett af hans barn.» — Käre läsare, gör du sammalunda! Om
du visste, huru verkligt sanna Herrens ord äro: »Saligare är
gifva än taga», och »hvad I gören en af de mina, det gören
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
