Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gud - Gudamänniska. Immanuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUD. GUDAMÄNNISKA. IMMANUEL. 235
det var Gud, som sändt sin ängel, hvilken skulle bestraffa
honom för hans grubbel. Han tog därför sitt förnuft till
fånga under trons lydnad och höll sig sedermera enfaldigt
till uppenbarelsens ord.
Gudamänniska. Immanuel. (Se äfven Jesus.)
Bibelställen: Kristus är Gud: Es. 7: 14. Matth. 1: 23; 27: 51; 28: 18.
Joh. 1: 1, 14; 5: 23; 10: 30; 14: 9; 17: 10: 20, 28. Apg. 7: 29. Fil.
3: 21. Kol. 2: 9 o. s. v. Kristus är människa: 1 Mos. 3: 15. Matth.
1: 18; 8: 20. Luk. 2: 52; 24: 39. 1 Tim. 2: 5; 3: IG o. s. v.
Strötankar: Vår frälsare kallas Inimannel, emedan han är Gud och människa
i en person, emedan han är med oss, bor uti oss och är sin församlings
hufvud. — liksom två ögon tillsamman bilda synen, två öron hörseln, så
äro två naturer i Kristus blott en enda person. — Såsom solen icke
förlorar något af sin glans utan blott döljer densamma, när ett moln betäcker
henne, så har den mandom, som Kristus anammat, icke utplånat gudomen
hos honom, men väl för en tid förborgat densamma, ehuru den likväl ej
kunde hindra, att hans gudom emellanåt lyste igenom, så att den blef
synlig för alla människor. — Kyrkans fäder har förklarat den höga
hemligheten om Jesu tvenne naturers förening med en mycket god liknelse, som
är tagen från ett glödande järn: Med ett glödhett järn förhåller det sig
så, att det, innan det lägges i elden, är någonting annat än elden själf.
Men så snart järnet kommer i elden börjar det genomträngas af densamma,
så att järnet och elden blifva en enda sak. På samma sätt är Guds son
en annan natur, och Marias son är också en annan natur. Men likväl
komma de båda i den personliga föreningen tillsammans så nära, att det
gudomliga går in i, genomtränger oeh upplyser det mänskliga på samma
sätt som elden gör med järnet.
Ett vittnesbörd af käjsar Wilhelm I. — Wilhelm I,
som alltid visade sig som en sannt gudfruktig människa,
betonade en gång på ett skönt sätt tron på Kristi gudom.
Han sade nämligen bland annat till en församling af
kyrko-lagstiftande män: »Det skall icke blifva svårt för eder att
i frid arbeta för kyrkans bästa, om I hållen fast vid den
kristna trons grund, nämligen tron på Gud och Kristi gudom.
Men om vi icke hålla oss fasta härvid, så äro vi icke vidare
några kristna. I vårt land hafva framträdt partier, hvilkas
sträfvanden syfta på att förneka Kristi gudom, och det är
mycket illa.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
