- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
293

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jesus - Jubla - Julhögtid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JESUS. JULHÖGTID.

293

tydligt ses uppe på en hög klippa. Men hvem vill våga att
klättra ditupp för att rädda barnet? En djärf yngling
vågar försöket, men på halfva vägen bäfvar han och stiger
ned igen. Ännu en annan vågar försöket efter honom, men
under klättringen tar han ett felsteg och störtar ned i
djupet. Då klättrar en kvinna med beslutsamma steg upp. Nu
har hon uppnått nästet. Hon griper barnet, insveper det i
sitt förkläde och kommer välbeliållen ned under de
nedanför ståendes jubel. Hon var barnets moder. Var detta den
största kärlek? — Nej, det var det icke. — Det är högtid i
Jerusalem, påsken är inne. Ett sorgetåg skrider framåt från
Gabbata till Golgata. Där går en man, allas blickar äro
fästade på honom. Han är öfverhöljd af blod, belastad med
det tunga korsträdet, omgifven af krigsknektar, under
pö-belns skriande stiger han upp till Golgata för att lida den
förfärliga korsdöden. Icke är han en syndare såsom den
skotska modern. Han är Guds Helige. Han lider och dör
icke för sitt eget barn, utan för sina fiender, för sina
vedersakare. För dem dör han den marterfullaste korsdöd
i oussäglig dödsångest för att rädda dem från evig
fördömelse. Är detta den största kärlek? — Ja, cletta är den
största lcärlelc.

Jubla. (Se Glädje.)
Julhögtid.

Bibelställen: Es. 7: 14; 9: 6, 7. Matth. 1: 21. Luk. 2: 10—14. Joh. 1:

14. Tit. 2: 11, 12.

Om julens uppkomst. — Kyrkoårets första stora
högtid är julen. Så snart det inom kyrkan hade blifvit
bestämdt, att Herren Kristi födelsefest skulle firas den 25
december, — och detta bestämdes sannolikt vid slutet af fjärde
århundradet, — måste denna fest blifva kyrkoårets första.
Redan före denna tid finna vi emellertid spår till
helighållande af en dag såsom minne af Kristi födelse. Inom
österländska kyrkan hade man härtill bestämt den 6 januari, vår
trettondedag. Det är först Augustinus, som omtalar julen
såsom firad den 25 december. Det dröjde icke länge, innan
äfven den österländska kyrkan förenade sig med den väster-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free