- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
366

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kärlek till föräldrar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

306

KÄRLEK TILL FÖRÄLDRAR.

En kärleksfull son. — Wolf Tifstädt var son till en
vapensmed, och hade själf i ungdomen lärt sin faders
handtverk. Men han blef sedermera en tapper krigsman, och för
att belöna hans hjältedater och stora tjänster gjorde
kurfursten August af Saschsen honom till adelsman samt skänkte
honom desslikes ett stort jordagods. En gång fick Tifstädt
mottaga kurfursten som sin gäst, och då han stod vid
bordet bakom sin herres stol för att betjäna honom, bjöd
kurfursten honom att sätta sig bredvid honom. Men Tifstädt
sade: »Vill ers kurfurstliga nåde bevilja mig en bön, så har
jag här i mitt hem min gamle fader, hvilken jag näst Gud
har att tacka för mitt timliga lif, mitt handtverk och all
min lycka: honom tillkommer det att i mitt ställe sitta
bredvid sin kurfurste.» — »Hämta hit honom», bjöd kurfursten.
Och den gamle vapensmeden måste sätta sig ned bredvid
kurfursten, som från den dagen satte ännu högre värde på
Tifstädt, emedan han så troget höll det fjärde budet i ära.

Gamle Metellus och hans son. — Efter segern vid
Aktium höll den romerske käjsaren Oktavius ett krigsråd
för att besluta om det öde, som skulle drabba hans
medtäflare Antonii anhängare, hvilka han tagit till fångar. En
af dessa var en skröplig gubbe i slitna kläder med tofvigt
skägg och hår. Han såg minst af alla ut att på hofvet
kunna finna någon vän eller försvarare. Men en romersk
officer i käjsarens råd betraktade ifrigt den gamle och
syntes mer och mer intresserad för honom. Fångens namn
uppropades just nu. Han hette Metellus. Knappt var
namnet uttalat, förrän officern sprang med öppen famn emot
den gamle fången. Henne rar nämligen hans egen fader. »Caesar»,
sade han, vänd till domaresätet, »min fader har varit eder
fiende, jag eder officer. Hans lön är döden, min — ära
och vedergällning, men jag vill bedja eder om den ynnesten,
att antingen skona hans lif för min skull eller låta mig få
dö med honom.» — Oktavius, rörd genom detta bevis på
barnslig kärlek, förlät gamle Metellus och återskänkte
honom både lif och frihet.

Hyser du kärlek till dina svärföräldrar? — En flicka
hade gift sig och flyttade till sin mans hem, där hans moder
ännu lefde på s. k. undantag. Mannen, som hos sin unga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free