Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lat. Lättja - Le. Löje. Skratta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
372
LAT. LÄTTJA. LE. LÖJE. SKRATTA.
ett tomt rum och där gifva honom en bok att läsa. Som
det var långt lidet på eftermiddagen — klockan hade just
slagit fyra — såg främlingen ut genom fönstret, undrande
om icke Silvanus eller någon annan skulle komma och säga,
att bordet vore dukadt. Men tiden förgick, utan att något
matbud hördes utaf. — Främlingen, som icke längre kunde
uthärda, lämnade sitt ensliga rum och begaf sig till
föreståndaren, hvilken han frågade om bröderna fått någon
middag. Härpå erhöll han till svar, att de längesedan ätit.
»Och du har icke låtit tillsäga mig», fortfor främlingen.
»Sådant borde icke förundra dig», svarade
klosterföreståndaren med ett leende, i hvilket låg en icke så mild
tillrättavisning. »Att döma af dina ord är du ett andligt väsende,
som icke är i behof af den lekamliga föda, utan hvilken vi
kroppsliga varelser icke kunna lefva, hvarför vi efter
aposteln Paulus’ föreskrift och föredöme arbeta med våra händer.
Du däremot, som utvalt den bättre delen, kan förmodligen,
utan att äta, hela dagen förnöja dig med din bok.» Mannen,
som insåg, att man skulle göra det ena och icke låta det
andra, bad föreståndaren om förlåtelse, hvarpå denne
svarade: »Glöm aldrig, att Maria behöfde Marta, och att de båda
hade mycket att lära af hvarandra.»
(Ur Maus »Kristlig läsebok <■■)
Le. Löje. Skratta. (Se äfven Glädje.)
Bibelställen: Job 5: 22; 8: 21. Ps. 2: 3; 126: 2. Ordspr. 14: 13; 31: 25.
Pred. 2: 2; 3: 4; 7: 4. Luk. 6: 21, 25. Jak. 4: 9.
Bibliska exempel: Abraham (1 Mos. 17: 17); Sara (1 Mos. 18: 12, 13, 15
21: 6).
Ordspråk : Skrattar bäst som skrattar sist.
Strötankar: Löjet är förnuftigt, dä det är en yttring af hjärtats glädje i Gud.
Men dåraktigt ocli oförnuftigt blifver löjet, da det uppkommer af
lättsinnighet eller själfbelåtenliet vid jämförelsen med andras felsteg, då det
åtföljes af omåttligt skrattande och åbäkande åtbörder. (Büchner.) — Många
människor gå under löje in i en evig gråt. (Tauler.) — Le, ja skratta
så mycket och så ofta du kan. Skrattet sätter musklerna i rörelse, lättar
hjärtat, uppfriskar själen. Det verkar äfven uppfriskande pä vår
omgifning. Löjet är en fördel, som människan äger framför djuren. Men när
du skrattar, så haf akt pä dig själf, när, hvar och huru du skrattar.
Ingenting röjer människans karaktär så som det, hvaröfver hon skrattar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
