Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
LJUS.
den katolske präst, som kommit för att bereda honom till
döden enligt den romerska kyrkans ritual. — »Hvad menar
du? frågade prästen. — »Jag menar, att Jesus är det enda
ljus, jag behöfver.» — »Hvar har du hört talas om Jesus?»
sporde prästen vidare. — »När jag var frisk, gick jag i
söndagsskolan, och där fick jag höra om Jesus, och han är nu
mitt ljus.»
En solstråles berättelse. — Det finns en liten älsklig
bok med titel: »En solstråles berättelser», hvari bland
annat förtäljes, huru en liten solstråle en dag banade sig väg
in uti en stackars fästningsfånges trånga cell. Denna enda
solstråle uppväckte hos den nästan helt och hållet förlorade
mannen saliga minnen, ljusa tankar, syndabekännelse och
goda beslut, så att hans hjärta inom kort blef helt och
hållet förvandladt. Han blef en verkligt lycklig man, som äfven
sedan han vunnit sin frihet vandrade som ett ljusets barn.
Och denna stora förändring hade en enda solstråle verkat.
— Jag vet en annan solstråle, som, om den finge falla in i
husen, i de rikes prunkande gemak, i den fattiges lilla
hvit-målade kammar, i arbetarens verkstad och på
ämbetsmannens skrifbord, skulle gifva ämne till en berättelse, som
skulle sträcka sig ända in i evigheten! Den solstråle, jag
nu menar,- heter Jesus Kristus, och berättelsen kan
sammanfattas i orden: Jag har funnit frälsaren.
Låt ditt ljus lysa. — En resande besökte en dag
fyrtornet vid Calais. Han besåg med intresse den ståtliga fyren
och samtalade en stund med fyrmästaren. Denne berömde
fyrens förträfflighet och sade, att dess sken syntes på flera
mils afstånd. Den resande sade då: »Tänk om en eller flera
af lamporna slocknade.» ■— »Slocknade? Aldrig! Omöjligt!»
utropade mannen, förskräckt vid blotta tanken härpå. »Min
herre», fortfor han och pekade utåt hafvet, »längst borta,
där vi icke kunna urskilja något, segla fartyg åt alla
världens kanter. Om en af lamporna slocknade i natt, skulle
det inom några månader från Indien, från Amerika, ja från
alla länder komma bref, hvilka sade, att den och den
natten hade fyren vid Calais lyst dunkelt och seglaren därute
varit i fara att segla i kvaf, att människolif blifvit spillda
o. d. Vet ni», fortfor han med djup känsla, »att under
stormiga nätter brukar jag blicka ut öfver hafvet, och jag k än-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
