- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
413

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lögn. Lögnare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LÖGN. LÖGNARE. 413

nedanför: »Väl vet jag, att sanningen i evighetens värld
städse behåller segern; men emot lögnen i detta lif kämpar
till och med en fältmarskalk förgäfves, v. Bismarck,
rikskansler.»

Följden af en lögn. — En präst blef en
söndagsmorgon kallad att besöka en fånge, som befann sig i stor
själsnöd. Han gick genast, släpptes in genom den tunga
fängelseporten och stod snart i en trång cell inför en yngling vid
pass tjugo år gammal. Han biktade sina bekymmer och fick
tröst. Under tiden hade han berättat sitt lifs historia
sålunda: »Jag var en god och oerfaren gosse, som hvarje
söndag besökte kyrkan. Hade jag fortfarit därmed, skulle jag
aldrig kommit hit. Men jag ljög en dag för min sjuka
moder, och det gick så till: En söndagsmorgon kom en af
granngossarna till mig och bad, att jag skulle gå med
honom att fiska. Min mor hörde det och befallde mig att gå
i kyrkan. Men jag bedrog min goda moder, ty i stället för
att besöka gudstjänsten gick jag med till sjön. Det var
första gången jag ljög för min mor. O, att det också hade
varit den sista gången! — Men ifrån den stunden gjorde jag
det till en vana att ljuga för henne, tills jag blef så gudlös,
att jag förlorade all lust och kärlek till Guds ord och
gudstjänsten och därmed äfven kärleken till min mor. Det gick
nu allt längre och längre. Jag lärde mig supa, och under
rusets inflytande föröfvade jag det dåd, för hvilket jag nu
sitter inom lås och bom.» — Unge läsare, sen hvart en enda
lögn förde denne olycklige. Hon förde honom, sedan han
en gång öfverträdt det fjärde budet, från den ena synden
till den andra. Vakten eder därför för olydnadens synd,
vakten eder för lögnen, för sabbatsohelgandet, för
rusdrycker. Tanken, att alla dessa synder äro trappsteg till helvetet.

Drinkaren, tjufven och lögnaren. — En fader hade
tre ogifta söner, af hvilka den ene var en drinkare, den
andre en tjuf och den tredje en lögnare. De gjorde honom
idel stora bekymmer. Mannen klagade sin nöd för en mäkta
rik man, som också hade namn om sig att vara en mycket
klok man. Denne tänkte genast för sig själf: »Om man
binder katten på osten, så äter han icke af honom», och
han tog alla tre bröderna i sin tjänst. Drinkaren satte han
till uppsyningsman öfver sin stora, rikt försedda vinkällare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0413.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free