Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mission. Missionär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439 MISSION. MISSIONÄR.
då en ärta, hvilken den andre trampade ned i jorden med
sin fot. Sålunda kunde dessa två tillsamman uträtta en
mans arbete. Två af Brödraförsamlingens missionärer, hvilka
brunno af nitälskan att vinna själar för Kristus, valde detta
hospital till sitt verksamhetsfält. De trädde inom dess
portar för att aldrig mer komma därut. De aktade icke sina
lif något värda mot det att få förkunna evangelium om
Guds nåd för de arma människorna. Så snart dessa bröder
dogo, voro andra bröder villiga att genast fylla deras
platser ocli äfven offra sina lif.
Hertigen och getherden. — Vid en missionsfest i
Basel berättade en talare om en rik engelsk hertig, som
årligen skänkte 20,000 kronor till missionen, och tillade
härvid: »Så länge det finns sådana hertigar, är det ingen nöd
för missionsverket». Då reste sig den nu aflidne Pli. Paulus,
som då var föreståndare för en uppfostringsanstalt vid
Lud-wigsburg, och sade, att han också hade något att berätta.
Till missionskassören i Kornthal inträdde en dag en tarfligt
klädd man och bad att få lämna 100 kronor till missionen.
Kassören frågade, sedan han mottagit pängarna, från hvilken
förening detta vackra bidrag kom. Mannen svarade, att det
icke var från någon förening utan från honom själf. »Jaså,
hvem är ni då?» frågade kassören. »Getherde från
Waldheim», blef svaret. D:r Paulus slutade sin berättelse med
orden: »Så länge det finns sådana getherdar, är det ingen
nöd för missionsverket!»
En s. k. kristen omvänd af en hednakristen. — En
amerikansk sjökapten besökte en gång Fidschi-öarna. När
han skulle landa på en af dem, beväpnade han förut sitt
folk för att vid behof kunna möta hvarje fara. Men huru
förvånad vardt han icke, när höfdingen vid landstigningen
tilltalade honom på engelska språket och gaf tillkänna, att
han och hans folk af missionärerna blifvit omvända till
kristendomen. Kaptenen blef nu af höfdingen inbjuden som
gäst. På aftonen efter slutad måltid gjorde denne sig i
ordning att förrätta husandakt. Kaptenen såg det, men
eftersom han var en oomvänd man, föregaf han, att han hvarken
kunde eller ville deltaga i bönen. Härpå knäböjde den
omvände höfdingen, bad andäktigt och glömde icke att i bönen
innesluta sin oomvände hvite gäst. Denne blef häraf så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
