- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
494

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Offer. Offra - Oförsonlig

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

494

OFFER. OFFRA. OFÖRSONLIG.

låt Konrad, låt honom få vara kvar i skolan, och straffa
mig för honom’, och han verkligen skulle utstå straffet för
honom, voro då icke Konrad skyldig honom den innerligaste
kärlek och tacksamhet? — Så har ock Gud gifvit oss sina
befallningar och förklarat, att den, som icke håller dem,
skall straffas med döden. Men vi hafva hopat synd på
synd och gjort oss skyldiga till de svåraste straff. Men
Guds son tog vår skuld på sig, led korsets död för oss, och
gör oss fria från alla våra syndaskulder. Nå, kära barn,
hvad menen I väl, att vi äro honom därför skyldiga?» —
Denna fråga trängde djupt in i barnens hjärta. Med rörelse
svarade ett af dem: »Vi måste af allt hjärta älska Herren
Jesus för hans kärlek mot oss».

Oförsonlig. (Se äfven Försoning.)

Bibelställen: 3 Mos. 19: 18. Matth. 18: 30—35.

Strötankar: Oförsonlig kallas den, som aldrig vill förlåta andras oförrätter.
En sådan människa är ovärdig det kristna namnet och kan ej vara hans
lärjunge, som bevisade oss en så gränslös kärlek, medan vi ännu voro
hans ovänner, att han gick i döden för oss. — Den oförsonlige kan icke
bedja femte bönen i Fader vår.

En klippa, på hvilken många stranda? — »Ser ni

den där farliga klippan, som höjer sig öfver vågkammarna
därborta?» frågade mig min följeslagare, när jag en dag gick
utmed hafsstranden. Jag jakade härtill. »Många fartyg ha
strandat och gått förlorade på den», fortfor han. »Helt
nyligen led ett fartyg skeppsbrott där, och icke en enda
man kunde räddas. Vid detta skeppsbrott spårade man ock
tydligt en högre skickelse. Det förlorade fartygets kapten
sporde förra året, att hans bittersta ovän seglat i kvaf och
omkommit här, och han emottog underrättelsen härom med
det fräckaste öfvermod och det vidrigaste hån. Nu har han
emellertid drabbats af samma öde.» — Denna händelse är
visserligen ett undantagsfall. Men emedan de båda männen
voro fiender, så måste de förr eller senare stranda, om icke
på denna hafsklippa, så dock på oförsonlighetens klippa.
Och det gifves väl knappast någon skola, någon by eller
församling, där icke två eller flera löpa samma fara.
Oförsonligheten är den klippa, på hvilken så många stranda och
förlora det eviga lifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0494.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free