Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Omvändelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OMVÄNDELSE.
5 503
Denna makt måste komma ifrån Gud. Xitiska och rättskaffens lärare kunna
dock anses såsom instrumenter, genom hvilka omvändelsen befordras. —
Omvändelsen har i skriften många namn, såsom a) en ny skapelse, b)
hjärtats omskärelse, c) ny födelse, d) uppståndelse från de döda o. s. v. —
Den väg, Gud i omvändelsen för syndaren, går genom uppriktig ånger
och lefvande tro. Någon annan väg finnes icke, på hvilken en förlorad
son kan återvända till sin fader.
En omvändelsehistoria. — För några år sedan kom
jag i sällskap med en nu hemgången troende prästman,
hvilken länge på sin ort var såsom en »oas i öknen». Han
berättade för mig om sin omvändelse: »Efter det jag flera
gånger erfarit Herrens dragningar på mitt hjärta, kom det
för mig afgörande ögonblicket vid en bröllopsfest i en
bondgård å Hisingen. Sedan jag vigt ett ungt par, kom jag vid
bordet att sitta jämte en åldrig, vördnadsvärd danneman.
Jag märkte snart, att han var en allvarlig kristen. Han
förde samtalet in på evighetstingen och berättade, huru hans
sinne blifvit vändt till Herren. Han hade i unga år haft
tjänst som skjutsgosse i Landvetter och då ofta skjutsat
resande till Göteborg. En vacker vinterafton hade han kört
med en herre den gamla, kända vägen. Herrn satt länge
så märkvärdigt tyst och begrundande; gossen riktigt
längtade efter, att han skulle säga något. Slutligen, i närheten
af staden, sade han: »Vackert väder i afton, min gosse!»
Denne instämde. — »Ser du, huru stjärnorna tindra och
liksom blinka åt oss! Gud, som skapat dem alla, tyckes mig
tala till oss genom dem. Han likasom vinkar oss till sig
och säger: Söken först efter mitt rike och min
rättfärdighet, så faller eder allt annat till.» — Intet vidare sade den
tystlåtne, allvarlige herrn, hvilkens namn jag ej fått veta.
Hans få ord trycktes djupt i mitt sinne. När jag for hem
ensam och såg upp på stjärnorna, förekom det mig, som om
de med tusen munnar ropade: »Söken först Gud rike!» Allt
ifrån den färden fick jag ingen ro, förrän jag sökt och
funnit frid med Gud. — Denna omvändelsehistoria gjorde i
all sin enkelhet ett så starkt intryck på mig, att jag
därefter lämnade mig helt åt Gud och fick nåd att blifva ett
redskap till själars omvändelse.» (B. C. Rohde.)
Oväntad frukt. — För många år sedan — så berättar
en troende man — mötte jag på väg till staden S. en
dalkulla, som sträfvade vägen framåt med en tung börda på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
