Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Otro. Otrogen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OTRO. OTROGEN.
511
Otro. Otrogen. (Jämför Tro.)
Bibelställen: Matth. 13: 5S; 17: 20. Mark. 9: 24; 16: 14. Bom. 3: 3. Efes.
2: 2; 5: 6 m. fi.
Bibliska exempel: Adam och Eva (1 Mos. 3: 6); Lots hustru (1 Mos. 19);
israeliterna (4 Mos. 14: 11); Naaman (2 Kon. 5: 11); Jesu lärjungar
(Matth. 17: 17); fariseerna (1 Joh. 7: 48) Tomas (Joh. 20: 25); judarna
(Apg. 14: 2).
Ordspråk: Tro ger bröd, otro ger nöd. ■— Tro icke träguden, utan att han
gör järtecken. — Vatten, eld och tjufvar kunna blott skada kroppen, otron
skadar människohjärtat.
Strötankar: Otron är ett förnekande af Gud och sanningen, ett förakt för
religionen. Den yttrar sig äfven i misstroende till Gud och hans ord. En
kristen träder genom otron ifrån lefvande Gud och blir härigenom en
hedning. — De, som förkasta kristendomen, emedan de icke kunna
begripa en hemlighet, glömma, att Gud icke lofvat människorna ett nytt
hufvud utan ett nytt hjärta. — Där tron saknas, där saknar människan
kärna, saknar evighetsrot, saknar grund för sitt lifs byggnad. Utan tron
är hon, hur glänsande hennes lif än må vara, blott en försvinnande skugga,
ett vissnande träd. ett slott byggdt på sanden. Utan tron saknar du,
o människa, hvad som skall komma dig att bestå i Guds dom. (Rudin.)
Voltaire och Fredrik den store. — Filosofen Voltaire
föreslog år 1765 konung Fredrik den store att i Cleve grunda
en koloni af franska filosofer, som där fritt kunde säga
sanningen utan fruktan för ministrar, präster och domstolarna.
Konungen svarade honom i ett bref: »Jag är öfvertygad om,
att denna församling skall, ifall den blir något betydande,
införa en ny vantro i världen. Den gamle fursten von H.,
som ni sett, trodde icke på Gud; men om han gick på jakt
och mötte en gammal gumma, så vände han om, ty det
skulle vara ett dåligt förebud. Han företog sig aldrig
någonting om måndagen, emedan denna dag skulle vara en
olycksdag. Ni vet också, hvad man berättar om Hobbes (en
engelsk fritänkare), som om dagarna var otrogen och om
nätterna aldrig vågade sofva ensam af fruktan för spöken.»
Otro och okunnighet. — Då man en gång frågade
den berömde doktor Samuel Johnson, en af Englands störste
andar i förra århundradet, hvarför så många skriftställare
voro otrogna, svarade han: »Emedan de icke känna bibeln».
Sanningen af detta påstående vinner sin bekräftelse
därigenom, att mången efter den stunden började taga bibeln i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
