Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Påsk - Pänningar. Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526 PÅSK. PÄNNINGAR. GULD.
hvarandra med de brokigaste färger målade ägg. Ingen,
han vare rik eller fattig, gammal eller ung, drar sig undan
denna sed. En hvar bjuder plägseden att växla kyssar och
de ofvanstående hälsningsorden med alla, som han möter
och hälsas af.
Pänningar. Guld. (Se äfven Rikedom.)
Bibelställen: Ps. 15:5. Pred. 5: 9. Es. 55: 1. Matth. 25: 18, 27. Joh.
2: 15.
Bibliska exempel: Josef säljes; Judas förråder Jesus (Luk. 22: 5); Ananias
(Apg. 5: 2).
Ordspråk: Tid är pängar. — Guld regerar världen. — Pänningen är en god
tjänare, men dålig herre. — Pänningen pröfvar mannen.
Strötankar: Pänningar äro gångbart mynt af ett visst öfverenskommet värde.
Den ursprungliga byteshandeln hade många svårigheter med sig, hvadan
uppfinnandet af det präglade myntet, pänningen, som kan anses hafva alla
tings värde i sig, måste med rätta anses som ett det kraftigaste
befordrings-medel för den utvidgade förbindelsen mellan världens mest skilda folk. —
Pänningar äro som en promenadkäpp. Om du har blott en sådan i
handen, så underlättar den vandringen för dig, men skall du bära femtio eller
hundra på ryggen, så blifva de en börda. — Pänningar äro som
saltvatten: ju mer man dricker, dess törstigare blir man. — Den girige äger
icke guldet, utan guldet äger honom. ■— Den ädelmodiges valspråk är
Förvärfva guld och skänk bort! Den lättsinniges valspråk är: Förvärfva
guld och slösa bort det! Spelarens valspråk är: Förvärfva guld och
förlora det! Den giriges valspråk är: Förvärfva guld och göm det! Den
vises valspråk är: Förvärfva guld och gör nytta därmed! Hjärtat och
pänningbörsen stå för det mesta i samma förhållande till hvarandra som
nord- och Sydpolen. — Den som gör godt med sitt guld, den sätter in
det i den himmelska banken och skall erhålla hög ränta. — Hvad mig
beträffar, så begär jag icke att kunna efterlämna en enda dollar till mina
barn: duga de till något, så behöfva de icke något pänningearf, och duga
de ingenting till, så gör pänningarna dem blott ännu sämre. (S. Jones.)
Guldregnet. — Den lille Henrik såg ut genom fönstret
och gaf akt på, huru regnet föll öfver gräs och blommor,
och huru dropparna lustigt och muntert hoppade omkring
på de stora stenarna, här och där bildande små bäckar eller
dammar. Det är ett nöje att från sitt torra bekväma rum
sitta och se på, huru regnet drifver sitt spel därute med
stickor och strå. Men vår Henrik var upptagen af helt andra
tankar. — »O tant», sade han, under det hans ögon riktigt
glänste af hänförelse, »jag önskade att det regnade guld i
stället för dessa vattendroppar. Då skulle vi snart blifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
