Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
RELIGION.
dan den kan förändra folks hjärtan. Ni själf är ju vittne
till, att han nu mera icke berusar sig eller förbannar och
svärjer såsom förut var hans dagliga sed.»
Stackars filosof! — En lärd man i Frankrike kom
mot slutet af förra århundradet på den tanken att stifta en
ny religion i stället för den gammalmodiga kristendomen.
Han fick dock snart göra den missräkningen, att blott få
anhängare slöto sig till honom. Han beklagade sig då för
den bekante statsmannen Talleyrand, som svarade: »Ja det
är verkligen icke någon småsak att införa en ny religion.
Dock torde jag kunna rekommendera en väg, på hvilken
det säkerligen skulle lyckas er.» »Och hvilken då?» frågade
filosofen ifrigt. — »Jo, det skulle vara denna», svarade
Talleyrand: »Gå åstad och gör under ibland folket, böta
allehanda sjukdomar, uppväck de döda, och låt därpå
kors-fästa och begrafva er, och stå sedan upp ifrån de döda på
tredje dagen! Sedan ni väl gjort allt detta, skall ni säkert
vinna ert mål.» – Detta råd hade vår religionsstiftare, som
var en man, hvilken älskade vällefnad, icke väntat sig, och
att efterkomma detsamma syntes honom utan tvifvel vara
något svårt. Träffad af svaret smög han sig emellertid bort
utan att säga ett ord.
Behöfva vi religionsformer? — Jag var på besök hos
en vän X., berättar K. L., och hörde med bedröfvadt sinne
hans mot hvarandra svärande yttranden: »Jag aktar
religionen», sade han, »ja, jag sätter till och med högt värde
på honom, men de yttre ceremonierna kan jag icke tåla.
Religionen är en hjärtesak! om den visar sig i det yttre,
blir den endast en form. Att gå till kyrkan och till
nattvarden eller hålla husandakt är ceremonier, yttre handlingar,
som äro alldeles onödiga, om människan har religion. Har
hon ingen sådan — är det blott hyckleri.» — Jag kunde nu
icke längre blifva tyst. »Min vän», afbröt jag hans tal,
»huru kan du tala på ett sådant sätt? Det som en
människa verkligen äger i sitt hjärta måste väl i någon mån
också visa sig i det yttre. Om din son skulle säga till dig:
Min far, jag älskar dig väl, men det strider mot mina
åsikter att visa dig det, hvarje bevis på min vördnad för dig
anser jag för ett hyckleri! — hvad skulle du säga om ett
sådant tal?» — »Det är något helt annat», inföll min vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
