Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rik. Rikedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIK. RIKEDOM.
537
ock kallade till den himmelska rikedomen, till Guds rika nåd och kiirlek
— Den, som behöfver minst, är den rikaste. (Sokrates). — Rikedom
medför oftast en stor börda: sorgens börda vid förvärfvandet, ångstens
vid bevarandet, frestelsens vid begagnandet, smärtans vid förlorandet, och
till slut den sista räkenskapens börda, som är den tyngsta af alla. —
Den som förtröstar på rikedomar blir bedragen: de flyta bort såsom vatten
i en ström. — Rikedomen är icke i sig själf något ondt, ty då sknlle icke
Gud förläna honom; men ingenting gör så lätt sinnet hårdt och
otillgängligt för andras nöd och elände. (J. H. Thomander.) — Rikedomen
är blott gåfvor, som vara i tiden, men nåden är det arf, som blifver
evinnerligen. I rikedomarna gifver Gud sitt; i nåden gifver han sig själf;
i rikedomarna undfår man hans hand; i nåden undfår man hans hjärta.
(C. O. Rosenius.) —
Väl den rike hela världen köper,
Men af himlen ej en enda tum;
Ty det myntet, som därofvan löper,
Icke prägladt är i tid och rum.
(B. E. Malmström.)
Rikedom. En ung man råkade en gång efter flera år
sin gamle lärare, hvilken han alltid älskat och ärat. Han
klagade öfver sin stora motgång i världen. Den och den,
som en gång satt bredvid honom i skolan, vore nu en rik
och förmögen man, men han själf vore fattig och i mycket
små omständigheter. Den gamle läraren såg på sin forne
lärjunge med en allvarsam min och betraktade honom noga
från topp till tå. Därefter sade han: »Är du verkligen så
fattig, du står ju full af hälsa framför mig! Se på dina
händer, äro de icke kraftiga och arbetsföra — skulle du
väl vilja låta taga af dem för många tusen kronor? Och
dina ögon, med hvilka du skådar omkring dig i Guds sköna
värld — för huru mycket pänningar skulle du väl vilja låta
beröfva dig dem? Och dina öron, med hvilka du uppfångar
fåglarnas sång och dina vänners ord — skulle du väl vilja
byta bort dem mot en konungs skatter?» — Då slog den
unge mannen af blygsel ner sina ögon och sade: »Det skulle
jag visserligen icke vilja göra». — »Nå, så klaga då icke
öfver din fattigdom!» sade läraren. »Du har ägodelar, som
äro mera värda en gods och pänningar; handla blott med
vishet och gör ett rätt bruk af hvad du äger.»
Beska piller. — En köpman, född i Florens i Italien,
satte sig ner i Frankrike, där han dref en betydlig handel.
Lyckan gynnade honom, ocli emedan han förstod att draga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
