Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuk. Sjukdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
572
SEGER. SJUK. SJUKDOM.
sina häftigaste smärtor sade hon sig tänka på frälsaren,
huru de misshandlade honom, kindpustade honom och satte
en törnekrona så hårdt på hans hufvud, att det blef fullt
af sår. »Allt detta gifver mig kraft att bära mina
jämförelsevis obetydliga plågor, och jag måste tänka: Äfven för
mig, för mig har frälsaren lidit så djupt». — Hennes
plågor blefvo mot slutet allt häftigare; men hennes tro gjorde
denna sjukbädd till en sannskyldig segerbädd. »Snart skall
jag», sade hon, »le åt min syndiga kropps svåra sjukdom,
när frälsaren kommer och hämtar mig till sig i sitt
himmelska paradis.» —• När hennes död var nära, förmanade
lion på det enträgnaste sina barn, som hon älskade mycket
högt, att alltid följa Kristi evangelium. — Visserligen var
denna kvinna i timligt hänseende arm och eländig, men hon
var rik i Kristus och gick salig och glad att intaga ett rum
i hans sköna paradis.
Är ångern på sjukbädden alltid äkta? — Pastor
Spurgeon har upptecknat namnen på tusen personer, hvilka
stodo vid grafvens brädd och visade sig ångerfulla, men
som åter blefvo friska. Blott tre af dessa tusen förde efter
sitt tillfrisknande ett bättre lif.
Sjukdom och läkemedel. — Doktor Karlstadt sade
en gång under en predikan i Wittenberg, att den som vore
sjuk skulle icke begagna några läkemedel utan blott
hemställa saken till Gud och bedja, att hans vilja måtte ske.
När doktor Luther hörde detta, sade han: »Likaväl som man
behöfver mat, när man är hungrig, likaväl behöfver man
taga in läkemedel, när man är sjuk».
Doktor Bengel hos en sjuk. — Doktor Bengel blef
en gång kallad till en fröken von S., som låg sjuk i tvinsot.
Hon visade honom sina afmagrade armar och beklagade sig,
att Gud så länge dröjde att taga henne hem. Bengel
svarade: »Det går er såsom nyligen en af mina lärjungar,
hvilken ifrigt önskade, att det måtte blifva ferier, men måste vänta
till dess sista undervisningstimmen var slut. Ni tror icke,
att ni har något mer att göra och lära härnere. Men
fastän en människa tycker, att hon gjort allt i ordning och
packat ihop alla sina saker och är resfärdig, så tycker icke
Gud så, och därför låter han henne dröja. Och när detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
