- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
585

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Själfförnekelse. Själfförsakelse - Själfkännedom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJÄLFKÄNNEDOM.

585

med ett tillagdt: »Men jag vill icke lägga något band på
dig», eller »jag kan icke fordra något sådant af dig», och
Karl hade lärt sig att förstå sin moders tysta önskan och
försakade ofta sina egna nöjen för att kunna bereda sin
älskade moder en glädje.

Själfkännedom. (Se äfven Syndakännedom.)

Bibelställen: 1 Sam. 16: 17. Ps. 4: 4; 77: 7; 139: 1—12, 23, 24. Jer. Kl.
3: 40. Kom. 12: 2. 1 Kor. 11: 28. Gal. 6: 4. Efes. 5: 10. 1 Joh.

20—22.

Bibliska exempel: Kain (1 Mos. 4: 13); David (Ps. 40: 2—4; 52); Petrus
(Matth. 26: 75).

Ordspråk: Själfkännedom är en svar konst. — Pänningen pröfvar mannen. —

Ju djupare jag gräfver, dess mer vatten finner jag.
Liknelse: Mången går till väga vid själfpröfningen som en far, hvilken leker
kurra gömma med sitt barn. Han vet, att barnet är gömdt bakom
förhänget, men för att icke beröfva barnet en glädje söker han efter det
öfverallt i rummet, utom där det finns.
Strötankar: »Den längsta resan i världen är från hufvudet till hjärtat!» —
Den, som känner sig själf, är sträng emot sig själf, mild emot den svage
och dömer ogärna en dålig människa. (Lavater.) — Den, som känner
sig själf, har icke höga tankar om sig själf och finner icke något behag
i människors beröm. (Kempis.) — Den nyttigaste ocli högsta kunskapen
är att känna sig själf. Att tänka ringa om sig själf, men högt om andra,
är stor vishet. (Kempis.) — Ödmjuk själfkännedom för säkrare till Gud
än djupsinnigt grubblande och forskande i naturvetenskaperna. — Tro
icke, att du känner dig själf, om du icke någon gång finner mer ondt
hos dig själf, än din värste fiende och baktalare törs säga högt om dig.
(Lavater.) — De stunder, som vi tillbringa med uppriktig pröfning af
oss själfva, äro mycket saliga; ty på så sätt skall hela vårt lif blifva en
uppriktig bot. (Biichne>\) — Kunskap om Gud utan kunskap om oss
själfva i vår syndfullhet och däraf härflytande elände skulle göra oss
högmodiga; kunskapen om vår syndaskuld utan kunskap om Gud förer till
förtviflan. Kunskapen om Jesus Kristus är det förmedlande, ty i honom
lara vi känna både Gud, oss själfva och vårt elände. — »Gudskännedom
och själfkännedom», säger en from man, »äro de gångjärn, på hvilka
himmelrikets dörr vänder sig.»

Gustaf II Adolfs själfkännedom. — Vår store konung
Gustaf II Adolf läste mycket ofta sin bibel. Då en officer
uttryckte sin förundran däröfver, sade konungen: »Jag
söker kraft i Guds ord emot frestelsen. Människor i min
ställning äro blott skyldiga Gud redogörelse för sina
handlingar, och detta oberoende af medmänniskor gifver den
onde fienden tillfälle att lägga ut sina snaror öfverallt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0585.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free