- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
615

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Straff. Straffdom. Tuktan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STORHET. STRAFF. STRAFFDOM. TUKTAN.

615

från Baden och bayerska Pfalz, där på senare tiden en stark
otrosström hade gått högt öfver -bräddarna och hotat
öfver-svämma landet. Dessa utvandrare hade, så mycket de
förmådde, redan i hemlandet afskuddat sig allt inflytande af
kristendomen och uppsökte nu en särdeles fruktbar trakt i
den nya världen, i hopp att där kunna inrätta ett riktigt
jordiskt paradis, ostörda af all religion. Nybygget
uppblomstrade hastigt i det rika och af fruktbarhet välsignade
landet. — I Amerika är såsom bekant religionen fullkomligt
fri. Då fientligheten mot kristendomen där framträder, har
den icke att bryta ut emot den ena eller andra formen,
hvari en kyrka har sökt framställa sin tro, emedan ingen
slags form är i samhället påbjuden utan helt och hållet fri,
så att den enskilde härvidlag alls icke är underkastad något
tvång. Den kastar sig därför öfver kristendomen själf och
dess kärna. Också antager kristendomshatet där en så
djäfvulsk karaktär, att man i Europa knappt gör sig ett
begrepp därom. I Neu-Ulm fattade man det beslut att aldrig
bygga en kyrka, aldrig kalla en predikant, aldrig låta någon
sådan nedsätta sig där. Värdshusvärdarna måste förplikta sig
att aldrig hysa någon präst öfver natten, och i dryckeslag
och offentliga församlingar aflade man ed på att hänga
hvarje präst, som skulle påträffas inom nybyggets område.
Det fräckaste hån drefs med heliga ting. På en långfredag
fördes under jubel af folkhopar en utklädd docka på en
åsna genom stadens gator. Dockan, omgifven af skränande
och grinande ungdom, skulle föreställa frälsaren. Vid
gathörnen gjordes halt, och under gemena tal, gräsliga
smädelser och förbannelser spottade man på den utklädda
bilden och kastade smuts därpå, tills man ändtligen uppbrände
den på torget. I hela Minnesota talade man om Neu-Ulm,
och man väntade med spänning på koloniens vidare öden.
Mången förutsade en Guds straffdom. Och den kom
förskräckligare än man kunnat tänka sig. t— De upproriska
indianerna riktade sina bekanta härjningståg år 1862 äfven
mot det öfvermodiga Neu-Ulm. Den till utseende
synnerligen väl väpnade och öfvade skaran af skyttar saknade
sammanhållning, blef söndersliten af tvedräkt och afbidade
modlös och overksam vildarnas anfall, hvilket dessa skyttar
utan tvifvel skulle kunnat slå tillbaka, om de ägt enhet och
väl uppgjord plan. Nu uppstod intet motstånd förrän i sista

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0615.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free