Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söndag, Sabbat. Söndagshelgande. Söndagsohelgande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
634 SÖNDAG, SABBAT. SÖNDAGSHELGANDE. SÖNDAGSOHELGANDE.
vard . . . För den enskilde erbjuder den utsikt till att under en längre
tid förvärfva sitt uppehälle, till ett förnöjdare sinne, till en tryggad
ålderdom — för arbetsgifvaren hufvudvillkoret för en klok hushållning — för
regeringen ett värn mot oroliglieter och oordningar i det offentliga lifvet
— för alla är den en måttstock på, huru mycket sundt lif som
öfverhufvud lefver i folket, huru långt det framskridit i bildning och
upplysnings. —- Att helga hvilodagen är att på den dagen bära ett heligt hjärta,
tala heliga ord och göra heliga verk, i korthet att bruka honom ensamt
för heliga ändamål. — Utan söndag ingen arbetsdag. — Guds ord skall
höras, läras, behållas och göras. — Tre slags verk äro tillåtna att
förrättas på söndagen, nämligen: kärleksverk, nödfallsverk och —■
ämbets-gärningar. — Sådan söndagen är sådan blir veckan. Han kallas med
rätta veckan3 ljus eller pärlan bland dagar. (Konung Wilhelm IV af
Preussen.) — Världen utan söudag vore som en man, hvilken aldrig ler,
såsom en sommar utan blommar, såsom ett hem utan trädgård. Söndagen
är veckans glädjedag. Men vakten eder, I unge, på botten af den
glädjebägare, som räckes eder om söndagen, är det oftast — gift! — Söndagen
vill för oss kristna vara en hvilodag och en Kristus-dag på samma gång.
Han hade icke haft någon söndag. — En man, som
låg på sitt yttersta, bad, att man skulle hämta prästen till
honom. Man gjorde så, och prästen infann sig hos den
sjuke midt i natten. — »Jag är en syndfull man, som skulle
vilja lefva om mitt lif från början, om det blott kunde ske.
Jag har aldrig i mitt lif sökt Gud, och nu är det — för
sent», sade den döende. — Pastorn böjde sig ner till den
sjuke och hänvisade honom till den förbarmande nåden, som
ännu för Jesu skull stod öppen för honom. Men den sjuke
stirrade på honom med glasartad blick, dödsrosslingen ljöd
i bröstet, men med den sista kraften reste sig den döende
upp och sade: »Jag har under hela mitt lif aldrig haft någon
söndag.» Härpå föll han tillbaka på bädden och dog.
»ifaw ingen söndag haft.» O du, som ingen söndag har,
Betänk det ordet och vänd om från dödens väg, var snar!
Guds dag vår sabbat är, och den du ej förspilla får;
Med frälsningsbud, med frälsningsråd den dig till mötes går.
Tag mot, hvad Herren bjuder dig; tag mot då än är tid!
Sök hvad dig evigt båta kan, sök för ditt hjärta frid!
Guds dag skall höra Gudi till, skall gifva stunder här
Med försmak af den salighet, dem trognom bidar — där.
Söndagen en dag, då man älskar hvarandra. —
»Icke sant, mamma», sade en dag en liten flicka, »man kallar
söndagen för en festdag, emedan man på den dagen älskar
hvarandra?» — »Men man håller ju af hvarandra alla dagar»,
svarade modern, »jag älskar din fader, och din fader älskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
