Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskap - Vidskepelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
702
vetenskap. vidskepelse.
En ödmjuk vetenskapsman. — Den berömde, lärde
Newton sade vid slutet af sitt lif: »O Gud, huru outgrundlig
är icke visheten i dina verk. Jag känner mig som en gosse,
hvilken plockar snäckor vid stranden, men det vida
världshafvet utbreder sig ännu outgrundligt för hans blickar.»
En lärd prelat. — När den berömde, gudfruktige
prelaten Ötinger († 1782) nära slutet af sin lefnad höll en
gästpredikan, och en mängd nyfikna strömmade till, sade han:
»I sen i mig en man, som varit uppe i alla vetandets grenar
och nu är glad öfver att åter lyckligt hafva kommit ner
för att kunna blifva salig genom Jesus Kristus».
Vidskepelse.
Bibelställen: 3 Mos. 19: 31. 5 Mos. 18: 10—12.
Strötankar: Ingen må taga hänsyn till, på hvilken dag han lämnar sitt hem,
och på hvilken dag han vänder tillbaka, ty Gud hafver, såsom skriften
säger, gjort alla dagar. (Cesarius från Arles † 542.) — Man må icke
hänga någon amulett omkring halsen på människor eller djur, äfven om
de föregifvas vara från någon aldrig så helig. Ingen tage hänsyn till,
hvad som möter honom, när han går ut eller in, ingen tage intryck af
hvem han hör ropa eller hvilken fågel han hör sjunga eller af det, han
ser någon bära; ingen må hysa fruktan för att börja något arbete under
nymånen; ingen må sätta tro på ett öde eller på stjärnornas makt, så att
han säger: Det människan är född till, det blir hon. Den som tager
hänsyn till något sådant beter sig i dessa stycken som en hedning. (Eligiiis,
biskop af Noyon, född 588).
Vår vidskepliga allmoge. — En landstrykare kom en
dag in i en bondstuga; han låtsade vara mycket bedröfvad
och skrämde kvinnfolken med den underrättelsen, att
husbonden inom kort skulle dö. Emellertid sade han, att
olyckan ännu kunde förebyggas, ifall man nattetid på en af
honom utsatt plats för den ondes räkning nedgräfde en viss
summa. Pänningarna afhämtades mycket riktigt, men af
hvem är icke svårt att gissa. I stället för läkemedel
brukade denne landstryckare vanligtvis kulor, som efter hans
uppgift blifvit stöpta af bly, som han vid midnattstid tagit
från kyrkofönstren, och hvilka kulor åt allmogen ganska
dyrt försåldes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
