- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
715

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vän. Vänskap - Vänlighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vän. vänskap. vänlighet.

715

»mina vänner äro alla frånvarande och jag är sjuk.» — »Ni
har en vän, som aldrig är frånvarande», svarade läkaren,
»det är Jesus, den bäste vännen. Håll er framför allt till
honom.»

En berättigad bön. — »Hjälp mig mot mina vänner,
mot mina fiender reder jag mig själf», har en furste en
gång sagt. En kristens bön går än djupare och är mera
berättigad. Den lyder: »Herre, hjälp mig mot mig själf, så
skall jag nog reda mig för vän och fiende!»

Ett vänskapsprof. — Krysostomus († 407) berättar,
att han känt en man, som bad fromma män bedja till Gud
först för hans vän och sedan för honom själf.

Vänlighet. (Se äfven Höflighet.)

Bibelställen: Ordspr. 15: 30; 16: 15, 24. Matth. 5: 47.

Liknelser: Hvad solskenet är för blommorna, det är vänliga, milda ord för
hjärtat. De äro visserligen i det hela blott obetydligheter, men det goda,
som uppammas därigenom, att de utströs på lefnadsvägen, är oberäkneligt.
— Hvad morgonens dagg är för växterna, det är det hjärtliga ordet, den
vänliga blicken för de bedröfvade, sjuka och fattiga.
Strötankar: Ett älskande hjärta och ett vänligt ansikte äro varor, som en
människa aldrig borde försumma att taga med sig hem. — Höfliga och
vänliga ord förmå mycket och kosta litet. — Var alltid vänlig och
förekommande mot hvar man, men mest mot de fattiga, hvilka måste
umbära mycket och ofta råka i yttersta nöd. Ett vänligt ord jämte en liten
kärlekshandling kastar en lyckliggörande solstråle in i deras eländiga,
dystra lif och glänser där som ett gyllene äpple i en silfverskål.

Vunnen genom ett leende. — En pastor utvisade en
gång för en sin ämbetsbroder, hvilken predikat åt honom,
en familj, man, hustru och fem älskliga barn, med den
anmärkningen: »Alla dessa har jag vunnit genom ett leende.»
— »Huru är det möjligt?» — »Jo hör, jag måste dagligen
förbi ett hus, där jag mycket ofta såg en liten flicka vid
fönstret. Jag såg upp till henne med ett leende och gick
vidare. Följande dag var barnet åter vid fönstret. Jag
log åter och nickade vänligt åt det, och den lilla
vinkade vänligt tillbaka. När jag gick förbi nästa gång, såg
jag tre eller fyra barn vid fönstret; de logo och nickade åt
mig redan på långt afstånd, och då jag nu därjämte lyfte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0715.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free