- Project Runeberg -  De bibliska hufvudbegreppen /
737

(1909) [MARC] Author: Hans Nilson With: Carl Norrby, August Rodemeyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Äregirighet - Ärlighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äregirighet. ärlighet.

737

Konungen blef svaret skyldig. Men om han velat svara
uppriktigt, skulle det hetat: »Äregirigheten hindrar mig».

Ärlighet. (Se äfven Redlighet och Uppriktighet.)
Bibelställen: 2 Mos. 20: 15. I Tess. 4: 12.

Ordspråk: Raka vägen är den bästa. — Ärlighet varar längst. — Det med

orätt fås med sorg förgås.

Den bästa inkomsten. — Då Luther en gång
tillfrågades, hvilken som vore den bästa inkomsten, svarade
han: »Ärlighet».

En ärlig gubbe. — Under sjuåriga kriget blef en gång
en ryttmästare utsänd jämte några ryttare för att skaffa
foder till hästarna. I en enslig dal fick han syn på en
torftig koja, och då han knackade på där, utkom en gammal
gråhårig man. »Visa mig ett fält, gubbe», tilltalade honom
officern, »där mitt folk kan hämta foder.» »Hjärtans gärna»,
svarade gubben och gjorde sig i ordning att gå med som
vägvisare. Efter ungefär en kvarts timme kommo de till
ett vackert klöfverfält. »Så där ja, här hafva vi det, vi
söka», sade ryttmästaren. »Gif er till tåls än en liten stund»,
sade den gamle vägvisaren. De gjorde så och kommo
slutligen till ett annat klöfverfält, men som var vida mindre än
det första. Sedan manskapet afmejat gräset, sade
ryttmästaren: »Du har onödigtvis låtit oss rida en lång väg,
min gubbe lilla, det första fältet var bättre än detta!» »Kan
väl så vara», mente den gamle, »men det fältet tillhörde
icke mig!»

En ärlig son och en ädel fader. — En herre från landet
fick sin son anställd hos en köpman i staden. En tid bortåt
gick allt väl. Men en dag kom en dam in i boden för att
köpa tyg till en sidenklädning, och ynglingen betjänade
henne. De blefvo snart öfverens om priset, och han började att
lägga in varan. Innan det var färdigt, upptäckte han något
fel på sidentyget och sade, i det han gjorde damen
uppmärksam därpå: »Min fru, jag anser det för min plikt att
säga er, att det finns ett fel på detta sidentyg». — Sedan
hon fått se det, tog hon icke tyget. Principalen hade hört
sin lärgosses samtal med fruntimret och skref härpå till

47 — Nilson, De bibi. hufvudbegreppen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:26:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dbhb/0737.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free