Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738
ärlighet.
dennes fader, att han skulle komma in till staden för att
hämta sin son, »ty», skref han, »han kan aldrig blifva någon
köpman». — Fadren, som alltid hyst förtroende till sin son,
blef mycket bedröfvad och skyndade till staden för att göra
sig underrättad om sin sons förmodade felsteg. — »Hvarför
kan min son icke blifva någon köpman?» frågade fadern.
— »Emedan han icke har någon takt» blef svaret. »För en
eller två dagar sedan sade han frivilligt till en dam, som stod i
begrepp att köpa ett sidentyg, att varan vore skadad, och jag
gick naturligtvis miste om köpet. Köpare måste själfva se
upp med ögonen, annars få de se upp med pungen. Om de
själfva icke upptäcka felen, är det bra dåraktigt af mig att
säga dem desamma.» — »Och detta är allt, hvad han felat?»
frågade fadern. — »Ja», svarade köpmannen, »i andra
afseenden är han mycket duglig.» — »Då älskar jag min son
mer än någonsin», sade fadern. »Jag tackar er för
upplysningen. Jag skulle icke för allt i världen vilja hafva min
son en enda dag längre i er butik.»
Af med hatten! — För icke så synnerligen länge sedan
tilldrog sig följande lilla episod i fabriksstaden E. När
veckolönerna skulle utbetalas i en fabrik, erhöll en af
arbetarna jämte andra pängar äfven en rulle, på hvilket stod
påskrifvet »tre kronor i tio-öres slantar». När han kom
hem, öppnade han sin rulle och fann till sin förvåning i
stället för trettio tioöringar — trettio femkronor i guld.
Frestelsen att behålla pänningarna låg nära; men ärligheten
segrade genast, och så fort kontoret öppnades följande dag,
bar arbetaren upp guldmynten till fabrikören, som
äfvenledes blef mycket förvånad, men skänkte den ärlige arbetaren
en del af den återburna summan i belöning. Denne arbetare,
till yrket låssmed, gör sitt stånd all ära.
Diamanterna, — En ismaelit sålde till rabbi Simon en
kamel. Då tjänarna aftogo kamelen sadeln, funno de under
densamma ett halsband af diamanter. »Rabbi, rabbi»,ropade
de, »Herrens välsignelse gör rik utan möda!» Härmed ville
de antyda, att Gud skickat honom diamanterna. — »Sänd
diamanterna tillbaka till den man, af hvilken jag köpt
djuret», svarade Simon, »han sålde en kamel till mig, men
icke dessa dyrbara stenar.» — Så skedde äfven, hvaröfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
