- Project Runeberg -  I Stockholm /
10

(1856) [MARC] Author: Carl Andreas Dahlström, Julius Axel Kiellman-Göranson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. En lutfiskfru

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afseende på förtäringen, men sämsta i afseende på
betalningen. Han satte sig dessutom i skulder, gjorde henne
många bekymmer, invecklade henne i fula polismål, men
dog ändtligen; hon betalde hans skulder, ty hon var
samvetsgrann i affärer, och fortsatte sin rörelse.
Plötsligen blef hon, som af en händelse kom att besöka en
hemlig konventikel, väckt, och fick en stor afsky för sin
syndiga rörelse. Hon sålde då, dock för högt pris, sina
rättigheter åt en annan, och började en hederlig och
christlig handel, såsom mångelska på hötorget.

Hon sitter hela förmiddagen, i hvad väder som helst,
på torget med sina varor, men hvarje söndag bevistar
hon alla gudstjensterna, och på eftermiddagen någon
konventikel. Men så snart det är någon stor begrafning, i
hvad kyrka som helst i Stockholm, är hon alltid
åskåderska; detta är hennes högsta nöje. Ofta räcker hon en
slant åt tiggare, som nalkas hennes kar. Men olycklig
den, som vågar på något sätt förolämpa hennes värdighet,
der hon sitter eller står, den som dristar sig att göra
någon anmärkning mot henne eller hennes lutfisk.

En piga, icke af det vanliga lättsinniga slaget, utan
troligtvis någon nyligen från landet inkommen allvarsam
och noggrann menniska, kom häromdagen till henne för
att köpa lutfisk. Frun tog upp det ena stycket efter
det andra åt henne, visade det, vände det på alla sidor,
medan luten strömmade deraf, och lukten spred sig i luften
och slog jungfrun i näsan.

— Nej, frun lilla, svarade hon, den der kan jag icke
vara belåten med.

— Hvad säger hon? utbrast frun förtörnad; det är
ju den yppersta lutfisk som finnes i Stockholm; den
sprattlade ännu när jag lade den i lut!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:33:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcaisthlm/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free