Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
soldat ville åtaga sig handtverket. Då framstod en bland fångarna och erbjöd sig alt hänga
kamraterna, endast han sjelf blefve förskonad. Anbudet mottogs; och nitton Snapphanar
blef-vo nu af den tjugonde hängda i en ek, som länge derefter bar namn af Snapphane-eken.
Då mellan Sverige och Danmark freden var afslutad, återvände en stor del af
Snapp-hanarne till sina boningar och sökte nåd och förlåtelse hos Svenska regeringen; men många
fortsatte ännu långt efteråt det blodiga yrket. Ohyggliga mord och plundringar samt derpå
följande blodiga afrättningar omtalades från Göinge-bygden ännu mänga år efter fredens
af-slutande.
Under kriget hade Carl ofta, och i synnerhet under vintrarna, sitt högqvarler i trakten
af Christianstad, i Ahus, Wä, men oftast i Ljungby. Under denna tid kom han vid något
tillfälle ensam till Åhus prestgård. Snapphanarne i nejden fingo spaning derom och
kring-varfde stället helt hastigt och oförmodadt. Kyrkoherden Kasten Rönnow märkte dock i tid
den annalkande faran. Hastigt förde han Konungen till en sidobyggnad och förmådde honom,
att der klättra opp i en spisel, hvarpå han tillsköt spjellet, så att Konungen kunde stå på
detsamma och sålunda var gömd uppe i skorstenspipan. Snart rusade de sökande in i
prest-gården och letade öfverallt, i rum, sängar, skåp, vindar, källare, men fåfängt. De satte sig
sedan, att hvila något, i prestens kammare och infordrade mat och annan förplägning. Båda
delarne gåfvos, så goda och i så ymnigt mått, att Snapphanarne snart blefvo rusiga och
tunga. Rönnow smög då oförmärkt ur kammaren och till det rum, der Konungen var gömd,
släppte denne ned ur skorstenen, iklädde honom drängkläder, sotade honom i ansigtet och
gaf honom en korg med bränkol på ryggen. I denna skepnad och åtföljd af en tjenare gick
Konungen midt igenom de fiendtliga vakterna och lyckades återkomma till Ljungby. — En
inskrift på den räddande spiseln påminner efterveriden om denna händelse.
Rönnow^ blef kungligt belönad med gåfvor och befordringar. Tvänne socknar lades som
annexer till Åhus, och Konungen förordnade, att så länge någon af Rönnows afkomlingar
funnes till, skulle den ega rätt till detta Stamfadrens pastorat. Gamle Rönnow sjelf blef
längre fram förflyttad till det långt indrägtigare Örebro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
