Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEMBERGS EROFRING.
Då Carl envist vidhöll sitt beslut att tillsätta en ny Konung i Polen i stället för August,
råkade han ej mindre sjelf än de Polacker, som voro på hans sida, i förlägenhet vid valet
mellan de olika thronkandidaterna. Polackerna sjelfva hade liäldst önskat någon af den
ryktbare Johan Sobieskys trenne söner, och Carl var äfven hugad derför; men August, som
förutsett detta, hade uppsnappat de båda äldsta prinsarna och fört dem till Sachsen, der de nu
vistades såsom fångar och den yngste, som var fri, kunde icke på några vilkor öfvertalas, att
emottaga den höga värdigheten.
Då de öfriga kandidaterna hvarken egde Carls eller Polackernas förtroende, beslöt den
förre, att hans vän Stanislaus Leczinski skulle väljas. Detta rönte från Polackernas sida ett
häftigt missnöje, dels för den tillämnade Konungens ungdom, dels för hans icke nog höga
börd. Carls beslut, att genomdrifva sin vilja, var dock orubbligt. Den valförrättande
församlingen omgafs af Svenska trupper, och två Svenska ombud, äfvensom Carl sjelf inkognito,
voro närvarande vid det nya Konungavalet. Detta tillgick ytterst stormigt. Sedan man hela
dagen hade tvistat, utan att något beslut kunde fattas, framträdde plötsligt de Svenska
kommissarierna, föreställde i en allvarlig ton församlingen, att med detta deras beteende vore
hvarken ord eller afsked, och förmanade dem att snart fatta sitt beslut samt blifva ense om
Stanislai utkörande. Deras föreställningar, som erhöllo ytterligare kraft af de omgifvande
Svenska vapnen, gjorde önskad verkan, och Stanislaus utropades till Konung.
Måhända var ingen härmed missnöjdare än Stanislaus sjelf. Denna ädle man skulle häldst
önskat tillbringa sitt lif i obemärkt lugn; hans nya ställning var för ingen del
öfverensstäm-mande med hans lynne och säkerligen anade han, huru tung hans krona skulle blifva.
Sedan denna angelägenhet var undangjord, var Carls förnämsta syftemål, att uppsöka
August i Sendomir, hvarest han samlat sina anhängare, och helt och hållet fördrifva honom
ur Polen.
Då Carl erfor alt August tågat till Jaroslaw, marscherade han efter, men vände sig mot
all förmodan plötsligt mot Lemberg, hvilken stad, som hade rika förråder och af August
blifvit försedd med en stark besättning, han beslöt bemäktiga sig. August väntade här en
förstärkning af 12,000 man Kyssar från Ukrän, och det var Carls afsigt med denna sidomarsch
att förhindra föreningen och genom ett fältslag förstöra Augusts armé. Han marscherade
ganska fort, lemnande bagaget efter sig, för att oförmodadt öfverrumpla staden. För att innan
gryningen vara framme, fortsattes marschen långt in på natten; men knappt hade man i mörkret
framtågat en half mil, förrän man stötte på en tjock skog, hvilken natten och ett häftigt
störtregn gjorde så mörk, att man ej kunde se handen för ögonen oftare än vid skenet af
blixtarne, hvilka voro så starka, att hela skogen tycktes stå i ljusan låga. Dessä plötsliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
