- Project Runeberg -  Teckningar ur Sveriges historia /
114

(1851) [MARC] Author: Carl Andreas Dahlström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MAZEPPAS ANKOMST TILL CARLS LÄGER.

f id sitt uppbrott från Mohilew följde Carl raka vägen på Moskau, troligtvis i afsigt att
af-leda uppmärksamheten från Ukrän och det tillämnade tåget till detta land. Efter att hafva
passerat Dnieperströmmen gjorde han halt vid den lilla staden Malatize, der Ryssarne
för-skansadt sig och syntes vilja våga en drabbning. Under det Svenskorne som bäst voro
sysselsatte med förberedelserna härtill, lemnade dock Ryssarne, under natten och gynnade af en
tjock dimma, sitt läger och lyckades, på en väg der de minst voro väntade, öfver ett stort
moras, att öfverraska en afdelning af Svenska hären. Ehuruväl de fördelar som till en början
af dem vunnos blefvo af kort varaktighet, emedan de snart med stor mansspillan blefvo till—
bakadrifne, fick dock Carl, så väl af anläggningen som dess hurtiga utförande, erfara hvilken
förändring Ryssarnes krigsväsende undergått och att de ej mer voro desamma som vid
krigets början. Vid Konungens uppbrott med hela arméen för att återgälda besöket, öfvergåfvo
Ryssarne sitt fasta läger, som befanns öfvergifvet och i lågor. Endast Kossaker omsvärmade
efter vanligheten, och ehuruväl de partiella striderna med dessa flygande trupper gemeniigen
med stor fördel utföllo lör Svenskarne, betydde det dock föga för Czaren, som sade sig
färdig, att för hvarje Svensk uppoffra tio Ryssar; ty på detta sätt skulle han slutligen dock
lyckas utrota en armée, som var fruktansvärd mer genom sin krigsvana än genom sitt antal.

Dä emellertid Svenskarnes marsch på Moskau med hvarje dag blef allt sannolikare,
började äfven Petter inse behofvet af att äfven med reguliert kavalleri söka oroa dem. Första
dagen som Konungen stötte på ett sådant detaschement höll på att för honom blifva högst
olycklig. Utan att nogare undersöka den fiendtliga styrkan, satte han sig i spetsen för Östgötha
kavalleri och störtade i fullt sporrsträck mot Ryssarne. Desse, som hade sin egentliga styrka
dold, och icke sågo flere trupper än den ringa hop som kom emot dem, funno icke skäl att
vika. Efter vanligheten kullkastade Carl allt hvad som kom i hans väg, men snart blef han
öfverväldigad af mängden, hans häst honom undanskjuten, och han fäktade sedan till fots,
icke för segern utan för lifvet. Vid hans sida stridde lika manligt Generaladjutanten Thure
Hård, men föll, dödligen genomborrad af liere stygn, från hästen, på hvilken Carl i
ögonblicket kastade sig. Lyckligtvis anlände i detsamma förstärkning, som vid första anloppet
genombröt de hopar, hvilka omhvärfde Konungen och det ringa antal, som stridde vid hans
sida. Fienden drefs nu pä flykten, men också hade mången tapper Svensk måst blöda.

Under arméens vidare framryckande, visade sig att Czaren icke ämnade frångå sitt en
gång antagna krigssätt. Öfverallt funno Svenskarne endast brända boningar och förrådshus.
Att genom det ödelagda landet fortsätta tåget på Moskau blef omöjligt utan att invänta de
förstärkningar Leweuhaupt tillförde, men Carl som fruktade att de stora fördelar han väntade
sig af det i hemlighet med Kossak-fursten Mazeppa ingångna förbundet, skulle genom detta
uppehåll gå förlorade, beslöt i det stället, att genom Severiens skogar tåga till Ukrän, för
alt understödja den der snart utbrytande insurrektion mot Ryska öfverväldet.

De vägar, på hvilka arméen skulle i dessa trakter framtåga, voro emellertid alldeles
ofar-bara. Jemte deras isländsättande var äfven af högsta nödvändighet, att i det främmande
landet, långt allägset från alla hjelpkällor, intaga en läst plats såsom stödjepunkt för arméens
förehafvanden. Starodubb var en sådan ort, i hvilken derlill Mazeppa förlagt en stor del af
sin krigsmateriel och sedan lång tid samlade rika förråder. Med det dubbla uppdrag, att
bemäktiga sig nämnde stad och iståndsätta vägarne, afsändes General Lagerkrona med tre
tusen man och några kanoner. Valet af denne man till utförande af så maktpåliggande värf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:34:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcateckn/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free