Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka vägde, mätte och satte pris p&
allting; hvad som icke kunde vägas,
mätas eller värderas efter pris, hade för dem
ingen tillvaro. Ytterst stränga i sina
religiösa åsigter, blef sjelfva religionen för
dem ett dystert offer ntaf smak och
känslor hvilka de aldrig hyst. offrade såsom
en sorts betalning för sina egodelars
säkerhet. Stränga ansigten, en obeveklig
disciplin, botgörning i denna, och
förskräckelse i en annan verld, — ingen
mildhet, intet behag någonstädes, förföljd
öfverallt utaf tomheten i mitt eget
darrande hjerta, — sådan var min barndom,
ifall jag icke för mycket missbrukar detta
ord, om jag dermed betecknar en sådan
begynnelse till lifvet.
— Nej, verkligen? sade mr Meagles,
som blef mycket obehagligt stämd genom
denna dystra bilds framställning. Det var
en svår början. Men var icke modfälld.
Nu tillkommer det eder att studera, och
draga nytta utaf allt som ligger bortom
detta, såsom en sannt praktisk menniska.
— Om de menniskor, som vanligtvis
kallas praktiska, vore praktiska på edert
vis —
— Nå, det äro de ju! sade mr Meagles.
— Aro de det verkligen?
— Ja, det skulle jag väl tro, svarade
Mr Meagles, begrundande.
— Nå? Man kan ju blott vara
praktisk, och mrs Meagles och jag äro
ingenting annat.
— Då är min okända bana långt
lättare och mera förhoppningsfull än hvad
jag trott den vara, sade Clennam, och
han skakade på hufvudet med sitt
vanliga allvarliga leende. Vare det nog sagt
om mig. Ilär ha vi båten!
— Båten var uppfylld af de
trekantiga hattarne för hvilka mr Meagles
hyste ett sådant nationalhat; ägarne till
dessa trekantiga hattar landade och kornmo
uppför trapporna, och alla de inspärrade
resande samlades omkring dem. En mägta
stor papperslunta framdrogs utaf dessa
trekantiga hattar, en mängd namn
uppropades, det blef ett förfärligt
under-skrifvande, förseglande, stämplande,
ned-bläckande, sandande, hvaraf resultaterna
blefvo i högsta grad suddiga, knastrande
och oläsliga. Andtligen afslutades allting
efter regel, och de resande fingo tillstånd
att fara hvarthelst de ville.
— De brydde sig föga om det
glödande solbaddet, i sin förtjusning öfver att
hafva återvunnit sin frihet, utan gledo
öfver hamnen i granna båtar,
församlande sig ånyo i det stora hotellet, der
solljuset utestängdes af de nedsläppta
jalu-sierna, och der de nakna, stenlagda golfven,
de höga taken, och genljudande
korridorerna, gjorde den tryckande hettan mindre
odräglig. Der blef det stora bordet i
den stora salen snart betäckt med de
präktigaste rätter; karantänsstationen
förekom ännu mera dyster, när man
erinrade sig den midt ibland denna kostliga
anrättning, med dess sydliga frukter, isade
viner, blommor från Genua, snö från
bergens topp, och alla regnbågens färger
glittrande i de praktfulla speglarne.
Men jag hyser ändå intet agg emot de
der enformiga murarne, sade mr Meagles.
Man börjar alltid förlåta ett ställe
så-snart man väl lemnat det bakom sig.
Jag kan tro att en fånge blifver mildare
stämd emot sitt fängelse, så snart han
blifvit utsläppt derur.
Sällskapet bestod af omkring trettio
personer; alla talade på en gång, men
naturligtvis afdelade i grupper. Far och
mor Meagles sutto med sin dotter
bredvid sig, och voro de tre sista vid
bordets ena ända; midt emot dem sutto mr
Clennam, en lång Fransos med kolsvart
hår och skägg, med ett mörkt och
förfärligt, man kunde nästan säga
gentilt-sataniskt utseende; men som visade sig
vara ytterst saktmodig; och en ung
vacker Engelska, som reste alldeles ensam,
och hade en stolt, genomträngande blick;
— antingen hade hon dragit sig tillbaka
ifrån de öfrige, eller hade de dragit sig
tillbaka från henne — ingen, utan
möjligtvis hon sjelf, kunde bestämma hvilket.
Det öfriga sällskapet var af det vanliga
slaget. Sådana som reste i affärer eller
reste för sitt nöje; militärer från Indien,
som fått permission, köpmän som stodo
i handelsförbindelser med Grekland och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
