- Project Runeberg -  Liten Dorrit /
31

(1856-1857) Author: Charles Dickens Translator: Rosalie Olivecrona
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tankar om denna stad; att han jemförde
Rialto, högligen till dess nackdel, med
Westminster ocb Blackfriarsbroarne.
Efter hvad ni redan sagt, behöfver jag ej
tillägga, att mina bemödanden ännu ej
haft någon framgång. Ni gör mig en ära
genom att fråga mig till råds. Det har
alltid förefallit mig (jag hoppas bli
ursäktad, om min förmodan är ogrundad),
som om mr Dorrit vore van att utöfva
inflytande öfver andra.

— Hum — min fru, sade mr Dorrit,
jag har stått i spetsen för — hum — ett
betydligt samhälle. Ni har rätt i er
förmodan, att jag icke är ovan vid — en
inflytelserik ställning.

— Det gör mig glad att bli styrkt i
min tro, svarade mrs General. Med så
mycket större tillförsigt, kan jag då råda
mr Dorrit, att sjelf tala med Amy och
upplysa henne om sina iakttagelser och
önskningar. Då hon dessutom är hans
favorit, och utan tvifvel honom varmt
till-gifven, är det så mycket troligare, att han
skall hafva inflytande öfver henne.

— Jag gissade att ni skulle råda mig
dertill, min fru, sade mr Dorrit, men —
hum — var ej rätt säker, om jag ej
der-igenom — hum — skulle göra några
in-kräktningar på —

— På mitt område, mr Dorrit? sade
mrs General, nådigt. Ah, tala inte om det.

— Med er tillåtelse, min fru, vill jag
då genast skicka efter henne, återtog mr
Dorrit, i det han ringde för att kalla sin
kammartjenare.

— Önskar mr Dorrit att jag skall
stanna ?

— Kanske ni behagade dröja några
minuter, om det ej faller er olägligt —

— Icke det minsta.

Derpå blef Tinkier, kammartjenaren,
anmodad att uppsöka miss Amys jungfru,
för att be denna underordnade person
underrätta miss Amy om, att mr Dorrit
önskade se henne i sitt rum. Då mr
Dorrit meddelade Tinkler denna befallning,
gaf han honom en sträng blick och höll
ett uppmärksamt öga på honom, tills han
kommit ut genom dörren, fruktande, att
i hans tankar kunde finnas något, som

vore förnärmande för familjens värdighet;
ja, han kunde ju till och med ha fått tag
i något af Marshalsea-sarnfundets infall,
innan han inträdde i sin tjenst och nu på
ett gäckande sätt draga sig det till
minnes. Om Tinkler hade råkat att småle,
aldrig så obetydligt eller oskyldigt, skulle
ingenting i verlden förmått öfvertyga mr
Dorrit om, att ej detta varit fallet. Men
som nu Tinklers ansigte, till hans lycka,
råkade vara ganska allvarsamt och
orörligt, undgick han den hemliga fara, som
hotade honom. Och när han kom
tillbaka — då mr Dorrit ånyo betraktade
honom med forskande blickar — och
an-mälte miss Amy, som om hon kommit
till en begrafning, erfor mr Dorrit ett
slags obestämdt intryck, att han var en
hygglig ung karl, hvilken af sin mor, en
ärbar enka, blifvit tillhållen att troget
studera sin katekes.

— Amy, sade mr Dorrit, mrs General
och jag ha just nyss talat om dig. Yi
äro båda ense om, att du ej tycks känna
dig hemmastadd här. Hum — hur
kommer det sig?

En paus.

—’Jag tror, min far, att jag behöfver
liten tid på mig.

— Pappa är ett mer passande ord.
anmärkte mrs General. Far är temligen
simpelt, min vän. Dessutom ger ordet pappa
en vacker form åt munnen. Pappa,
po-tates, pudding, prydligt och prentadt äro
mycket bra ord för munnen; isynnerhet
prydligt och prentadt. Ni skall finna det
mycket förmånligt för bildandet af ert sätt
att ibland upprepa för er sjelf, när ui är
borta — till exempel, innan ni inträder i
ett sällskap — pappa, potates, pudding,
prydligt och prentadt, prydligt och
prentadt.

— Jag ber dig, mitt barn, sade mr
Dorrit, att lägga på sinnet — hum —
mrs Generals lärdomar.

Stackars liten Dorrit såg helt förvirrad
på denna dam, så utmärkt för sin talang
att fernissa, och lofvade att göra sitt bästa.

— Du säger, Amy, fortfor mr Dorrit,
att du behöfver tid på dig. Tid till hvad?

Ännu en paus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:34:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dcdorrit/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free