Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ket om det som tilldrar sig utanför mitt
rum och sorlet af de verldsliga
småsakerna derute intresserar mig föga; men
jag kommer ihåg, att jag hörde det.
— Det är rätt, madame. Det är sannt.
Han skrattade åter och hvisslade re-
frainen af den sång han sjungit utanför
porten.
— Derföre, Arthur, sade hans mor,
kommer gentlemannen hit som en bekant
och ej som en fremling; och det gör mig
ganska ledsen, att du i din nyckfullhet
förolämpat honom. Jag säger derföre till
denna gentleman, att jag är ledsen
der-öfver. Jag vet att du ej skall säga det
och derföre säger jag det för min och
Flintwinchs skull, ty det är till oss som
han kommit.
Man hörde nu, att nyckeln sattes i
porten och att den öppnades och tillslöts.
I sinom tid visade sig tnr Flintwinch och
vid dennes inträdande uppsteg gästen högt
skrattande från sin stol och omfamnade
honom varmt.
— Hur står det till, min värderade vän!
sade han. Hur lefver verlden med dig,
min Flintwinch? Ypperligt? Så mycket
bättre, så mycket bättre! Kors, du ser
frisk och ungdomlig ut som vårens
blom-mor! Du lille rare pojke! Du är ett godt
barn, ett förträffligt barn!
Under det han öfverhopade mr
Flintwinch med dessa komplimenter, lade hau
en hand på hvar skuldra och vaggade
honom fram och tillbaka, till dess denne
gentleman, som såg mera torr. mer
sneddragen ut än någonsin, vacklade som en
nästan utlupen snurra.
— Sista gången vi råkades hade jag
en aning att vi skulle bli närmare
bekanta. Känner du inte till en dylik
Flintwinch? Har den ej kommit öfver dig än?
— Äh nej, min herre, svarade
Flintwinch. Inte särdeles. Men vill ni inte
vara så god och sitta ner? Ni har varit
och smakat på det der portvinet igen,
kan jag gissa?
— Ah! Du lille skälm! Du lille gris!
utropade gästen. Och sedan han afslutat
sitt skämt med att skuffa till mr
Flintwinch, satte han sig åter.
Den förvåning, harm och blygsel, som
Arthur kände vid åskådandet af detta
uppträde, de misstankar, som deraf
väcktes hos honojn, gjorde honom stum. Mr
Flintwinch, som af den sista stöten
blif-vit tvungen att retirera ett par alnar,
närmade sig åter, utan att någon förändring
var märkbar i hans orörliga ansigte, utom
att han.tycktes något andtruten; han
betraktade Arthur uppmärksamt. Mr
Flintwinchs yttre föreföll lika tråkigt och
lika litet meddelsamt nu som under
vanliga omständigheter; den enda märkliga
olikheten låg i halsduksrosetten, som
ge-menligen satt under örat, men nu blifvit
skjuten bak i nacken; den utgjorde der
en slags prydnad, liknande en pungperuk
och gaf honom sålunda ett nästan
höf-viskt utseende. .
Lika oafvändt som mrs Clennam
fixerade Blandois (på hvilken hennes ögon
tycktes utöfva samma verkan som en
stadig blick på ett lägre hundslag),
betraktade Jeremias Arthur. Det var som om
de gjort en tyst öfverenskommelse att taga
hvar sin. Och under den tystnad, som
nu följde, stod Jeremias och strök sig om
hakan, under det han såg på Arthur, som
ville han försöka att skrufva fram
dennes tankar med något slags instrument.
Efter en liten stund uppsteg gästen
otåligt, som om han funnit tystnaden
tröttsam, och ställde sig med ryggen mot den
heliga elden, som brunnit der så många år.
Derpå sade mrs Clennam, i det hon
för första gången rörde sin ena hand och
med den gjorde en afvisande åtbörd:
— Var god och lemna oss åt våra
affärer, Arthur.
— Jag gör det med största motvilja,
min mor.
— Det är det samma, återtog hon,
var bara så god och lemna oss. Kom
tillbaka en annan gång, då du anser för
din skyldighet att begrafva dig en
half-timma här. God natt.
Hon framräckte som vanligt sina
ombundna fingrar till hans vidrörande och
han lutade sig ned öfver hvilstolen för
att beröra hennes ansigte med sina
läppar. Han tyckte då, att hennes anlets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
