Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höll rådplägningar med denne gentleman,
när han ej var sysselsatt med att granska
och betala sin tillkommande mågs skulder
(hvilket oftast hände vid denna tidpunkt)
i rummet med vigtskålarne och skopan.
Mr Meagles tänkte med bekymmer på
en bröllopsgäst, i hvars närvaro han
kände sig mer intresserad än i giftermålets
bevistande af den förnämste bland
Bar-naclarne; ehuru han var långt ifrån
kän-slolös för hedern att emottaga sådana
gäster. Denna gäst var Clennam. Men
under träden hade Clennam den der
sommaraftonen gjort ett löfte, som han höll
heligt, och i sitt hjertas ridderlighet
ansåg han sig derigenom förpligtad till
många åtagna förbindelser. . Han skulle ju
aldrig underlåta att med glömska af sig
sjelf göra henne hvarje grannlaga tjenst
som stod i han makt; att börja med svarade
han derföre mr Meagles otvunget: ’det
förstås att jag skall komma.”
Hans kompanjon, Daniel Doyce, var
nästan en stötesten i mr Meagles’ väg;
den värdige gentlemannen hade nemligen
ej gjort klart för sitt oroade sinne,
huruvida Daniels sammanträffande med det
officiella Barnacle-systemet, kunde
förorsaka en explosion, till och med vid ett
sådant tillfälle som en bröllops frukost.
Men denne förbrytare mot det allmänna
lättade hans bekymmer genom att sjelf
komma ned till Twickenham, för att med
en gammal väns frihet utbedja sig den
gunsten att ej bli bjuden.
— Ty, sade han, mina affärer med de
der herrarne härledde sig från hvad jag
ansåg för en pligt mot och en tjenst åt
det allmänna, hvilket de å sin sida
försökte hindra genom att uttråka mitt sinne;
jag tror derföre att det är bäst, att vi ej
äta och dricka tillsammans och låtsa vara
af samma tanke.
Mr Meagles var mycket road af af sin
väns besynnerlighet och svarade honom
med än uttrycksfullare beskyddaremin än
vanligt:
— Godt, godt, Dan, ni skall väl få
gå er egen underliga väg.
Då tiden framskred, försökte Clennam
att på ett stilla och anspråkslöst sätt visa
ha medfört det i det yrke han valt? Och
var väl den någorstädes hoppgifvande
eller lofvande?
— Ej bittert sviken, hoppas jag, sade
han högt?
I mr Henry Gowan, att han öppet och
oegennyttigt önskade erbjuda honom den
vänskap han ville emottaga. Mr Henry
Gowan behandlade honom deremot på
sitt vanliga sätt och med hela utseendet
af en förtrolighet, som dock ej medförde
några förtroenden.
— Ser ni, Clennam, råkade han
anmärka, under loppet af ett samtal, som
fördes under det de promenerade nära
villa, ungefär en vecka före bröllopet.
Jag är en i mina förhoppningar sviken
man. Men det vet ni redan.
— På min ära, sade Clennam, något
brydd, jag vet knappt på livad sätt.
— Kors, svarade Gowan. Jag tillhör
en elan, eller parti, eller familj, eller slägt
eller hvad ni vill kalla det, som kunde
ha dragit försorg om mig på något af
femtio olika sätt, men som fick i sitt
huf-vud att ej göra det alls. Derföre står
jag nu här en fattig sate till artist.
— Men å andra sidan — började
Clennam, dä Gowan afbröt honom.
— Ja, ja, jag vet. Jag är lycklig nog
att bli älskad af en skön. förtjusande
flicka, som jag också älskar af hela mitt
hjerta.
— (Finns det mycket af det slaget?
tänkte Clennam. Men som han tänkte
det, blygdes han för sig sjelf.
— Och att ha funnit en svärfar, som
är en duktig karl och en frikostig
gammal gosse. Men man inplantade dock
andra utsigter i mitt barnsliga hufvud den
tid det tvättades och kammades af andra;
jag tog dem med mig till skolan, när jag
sjelf kammade och tvättade mig, och jag
står nu här utan dem, samt är sålunda
sviken i mina förhoppningar.
Clennam undrade (men blygdes åter
för sig sjelf, då han undrade det) om
detta begrepp om svikna förhoppningar
var bördshögfärd, hvilken brudgummen
nu som sin egendom medförde i boet,
efter att på ett för detsamma menligt sätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
