Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gammal vänskaps skull måtte få veta att
jag ej öfvergaf honom i hans olycka utan
att jag kom oupphörligt för att fråga om
jag ej kunde göra något för honom och
att jag satt i pastejbagareboden der den
mycket höfiige hämtade något varmt i ett
glas från hotellet och verkligen timma
efter timma var här och höll honom
sällskap tvärsöfver vägen utan att han visst det.
Floras ögon voro verkligen tårfyllda
och det visade henne från en serdeles
fördelaktig sida.
— Dessutom ber jag er, fortfor hon,
allvarligt såsom den käraste lilla varelse
på jorden att ni ville förlåta den
förtroligheten af en som rör sig i så olika
kretsar att låta Arthur veta att jag anser
som blott lappri det som talades af oss
ehuru roligt på den tiden och frestande
äfven och säkerligen frambragte mr F. en
förändring deri och sedan förtrollningen
var bruten kunde ej något hända utan
att den förnyades hvilket åtskilliga
omständigheter förenade sig att hindra
hvar-ibland den mäktigaste var att det skulle
ske, jag har ej tänkt säga att om det
varit angenämt för Arthur och hade
genast blifvit öfverenskommit, jag ej skulle
hafva varit glad emedan jag hade ett
lifligt lynne och blef jemnt bannad hemma
der pappa otvifvelaktigt är den kinkigaste
af sitt kön och har ej blifvit bättre sedan
han blifvit förvandlad af upprorsstiftarens
hand till något hvars motbild jag aldrig
såg men svartsjuka hör ej till min
karakter ej heller hat ehuru jag har många fel.
Ehuru det varit omöjligt för liten
Dorrit att följa mrs Finching genom hela
denna labyrinth, förstod hon likväl
huf-vudmeningen och lofvade uppfylla hennes
begäran.
— Den vissnade rosenkransen är då
försvunnen, sade Flora förtjust, pelaren
är då grusad och pyramiden står upp och
nedvänd på sin hvad är dess namn kalla
det ej tanklöshet, ej svaghet, ej galenskap
jag måste nu draga mig tillbaka i min
enslighet och ej mera tänka på minnet af
försvunna fröjder men taga mig friheten
att betala för pastejen som skaffat mig
förevändning till vårt samtal och för
alltid såga farväl!
Mr F-s tant som ätit sin pastej med
stor högtidlighet och som utarbetat
någon förskräcklig hämndplan alltsedan hon
intog ställningen på trappan, begagnade
sig nu af tillfället att uttala följande
Si-byllinska apostrof till sin aflidne brorsons
enka.
— För hit’en, så ska jag klappan
andan ur honom!
Flora försökte, men förgäfves, att lugna
den förträffliga qvinnan med den
förklaringen att de skulle gå hem till
middagen. Mr F-s faster svarade endast:
— För hit’en så ska’ jag klappa
andan ur honom!
Sedan hon upprepat detta för tjugonde
gången, alltjemnt betraktande liten Dorrit
med misstrogna blickar, lade hon
armarna i kors och kröp bort i en vrå af det
lilla rummet; bestämdt nekande att röra
sig ur stället förr än “han“ blifvit “förd
hit“ och den grundliga omklappningen
för-siggått.
Under denna sakernas ställning
förtrodde Flora liten Dorrit att hon ej sett mr
F-s tant så liflig på länge; att hon
ansåg det nödvändigt att stanna der
“timman kanske," tills den obevekliga gamla
damen blifvit mildare stämd; och att hon
kunde bäst styra henne ensam. Derföre
skiljdes de på det vänskapligaste sätt och
med de vänligaste känslor för hvarandra.
Mr F-s tant höll ut som en stark
fästning och som Flora behöfde forfriskning,
skickades bägaren till värdshuset för att
fyllas. Med tillhjelp af dess innehåll, en
tidning samt en pastej tillbragte Flora
återstoden af dagen i fullkomligt godt
lynne; ehuru emellanåt störd af följderna
af ett narraktigt rygte som blifvit
kring-spridt af de lättrogna barnen i
grannskapet, nemligen, att den gamla damen sålt
sig till pastejbfigaren för att dödas, och
att hon nu satt i boden, vägrande att
uppfylla kontraktet. Detta ditlockade så
många barn af båda könen och, då aftonen
nalkades, förorsakade så mycket afbrott
i rörelsen, att köpmannen blef mycket
enträgen i sin begäran att den gamla da-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
