Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. En lektion i logisk slutledningskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som fins,» svarade han. »Jag är den sista och
högsta instansen i detektiva frågor. När Gregson
eller Lestrade eller Athelney Jones stå där
rådlösa, — hvilket de, i förbigående sagdt, göra för
det mesta — förelägger man mig saken. Jag
undersöker alla fakta som kännare och specialist
och uttalar mitt domslut. Men jag söker ingen
ära i sådana fall. Mitt namn förekommer icke i
någon tidning. Själfva arbetet, nöjet att finna
ett fält för min egendomliga begåfning, är min
högsta belöning. Men ni har själf haft en smula
erfarenhet af mitt sätt att gå till väga i det
Jeffersonska målet.»
»Ja, det vill jag lofva,» utbrast jag varmt.
»Jag har aldrig i mitt lif blifvit så slagen af något.
Jag har till och med skildrat det i en liten
ströskrift under den något fantastiska titeln ’En studie
i eldrödt’.»
Han skakade sorgset på hufvudet.
»Ja, jag ögnade igenom den,» sade han.
»Men, uppriktigt sagdt, kan jag icke gratulera
er därtill. Detektivkonsten är, eller borde vara,
en exakt vetenskap och skulle behandlas på samma
kalla, lidelsefria sätt. Ni åter har försökt ge det
hela en romantisk anstrykning, hvilket gör ungefär
samma verkan, som om ni flickade in en
kärlekshistoria eller enlevering i Euklides’ femte
proposition.»
»Men romantiken fans där,» invände jag.
»Jag förvrängde inga fakta.»
»Några fakta borde ha undertryckts eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
