Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Kreosot-tunnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brast genast ut i en serie höga, ihållande tjut,
hvarpå han med nosen utefter marken och svansen i
vädret satte af längs spåret med en fart, som
spände repet och tvang oss att trafva på så raskt
vi kunde.
Östern hade småningom börjat hvitna, och
vi kunde nu urskilja äfven något aflägsnare
föremål i den kalla, grå halfdagern. Den väldiga,
fyrkantiga byggnaden med sina svarta, tomma
fönster och höga nakna murar reste sig dyster och
ödslig bakom oss. Vår väg förde tvärs genom
trädgården och parken, in och ut mellan alla de
grafvar och gropar, hvarmed de voro öfversållade
och genomskurna. Hela platsen med dess
kringströdda smutshögar och vanvårdade buskplanteringar
hade ett förfallet, olycksbådande utseende,
som stämde öfverens med det dystra drama, som
utspelats därinom.
Då vi kommo fram till yttermuren, sprang
Toby, ifrigt gnällande, utmed den ett stycke, tills
han slutligen stannade vid ett hörn, som skuggades
af en ung björk. Där de båda murarne möttes,
hade flere tegelstenar blifvit lossade, och de
därigenom uppkomna springorna voro nötta och
afrundade på nedre sidan, som om de ofta blifvit
begagnade som stege. Holmes klättrade upp, och
i det han tog emot hunden af mig, släppte han
ner honom på andra sidan.
»Här är spåret af träbenets hand,» anmärkte
han, då jag klättrade upp bredvid honom. »Ni
ser den där lilla blodfläcken på den hvita
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
