Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Kreosot-tunnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
började springa fram och tillbaka med det ena
örat i vädret och det andra slokande, en
sannskyldig bild af villrådighet och bryderi. Därpå
snodde han rundt i cirklar och blickade då och
då upp till oss, som för att vädja till vårt
deltagande.
»Hvad tusan är det åt hunden?» brummade
Holmes. »De ha väl icke kunnat taga en droska
eller gett sig af i en luftballong?»
»Kanske stodo de stilla här en stund,»
föreslog jag.
»Åh, det har ingen fara. Han är i farten
nu igen,» sade min följeslagare i en ton af lättnad.
Det var han verkligen, ty efter att ha vädrat
rundt omkring, fattade han plötsligt sitt beslut
och satte af med en energi, som han ännu icke
visat. Kreosotlukten tycktes ha blifvit vida
skarpare än förut, ty han behöfde icke ens sätta ner
nosen i marken, utan tuggade på repet och
försökte sätta af i fullt språng. Jag kunde på den
hastiga glimten i Holmes’ ögon se, att han trodde,
vi nu närmade oss målet för vår färd.
Vår kosa gick nu utför Nine Elms, tills vi
kommo till Broderick & Nelsons stora brädgård,
strax bortom värdshuset Hvita Örnen. Här vek
hunden, alldeles vild af ifver, af genom sidoporten
inpå gården, där sågarbetarne redan voro i
verksamhet. Framåt gick det i ursinnig fart, genom
sågspån och träsplint, in och ut mellan brädstaplarne,
tills Toby slutligen med ett triumferande
skall sprang upp på en stor tunna, som ännu stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
