Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Förföljandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvad tidningarna sade för slag, och om det fans
några misstankar, ämnade de ge sig i väg under
skydd af mörkret till något fartyg i Gravesend
eller där omkring, där de utan tvifvel redan gjort
upp om biljettplats till Amerika eller kolonierna.»
»Men slupen? De kunde väl icke taga den
med sig hem heller?»
»Nej, naturligtvis. Jag tänkte också, att
slupen icke kunde vara långt borta trots dess
osynlighet. Därför satte jag mig i Smalls ställe
och betraktade saken så som en man med hans
begåfning skulle gjort. Han skulle troligen
betänka, att om slupen blefve hemskickad eller
förtöjd vid någon kaj, skulle det underlätta
förföljandet, ifall polisen råkade komma honom på
spåren. Hur skulle han då kunna gömma slupen
och ändå ha den till hands, när den behöfdes?
Jag undrade, hvad jag själf skulle göra, om jag
vore i hans kläder, och kunde endast hitta på
en utväg. Jag skulle lämna slupen åt en
båtbyggare med tillsägelse att göra någon liten
ändring eller reparation på den. Den blefve då
förflyttad till hans varf och sålunda fullständigt
undandold, medan jag på samma gång endast
behöfde säga till ett par timmar förut för att ha
den i ordning.»
»Det tycks ju ganska enkelt.»
»Det är just dessa enkla småsaker, som man
så lätt blir frestad att glömma bort. I alla fall
beslöt jag att sätta min plan i verket. Jag gaf
mig genast af i denna harmlösa sjömanskostym
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
