Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Förföljandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan till punkt och pricka bestämma hvad ett
visst medeltal är i stånd till. Individerna vexla,
men procenten förbli oföränderliga. Så säger
statistikern. Men är det icke en näsduk jag ser?
Det fladdrar bestämdt något hvitt där borta.»
»Ja, det är er gosse,» ropade jag. »Jag kan
tydligt se honom.»
»Och där är Aurora,» utbrast Holmes. »För
tusan, hvad hon sätter af! Full fart, maskinist!
Styr efter den där slupen med gula lyktan. Vid
himlen, jag skall aldrig förlåta mig själf, om hon
löper ifrån oss!»
Aurora hade osedd passerat varfsinloppet
och gått bakom ett par småbåtar, så att hon
redan hunnit få ångan uppe, innan vi varseblefvo
henne. Nu flög hon nedför strömmen i ursinnig
fart och hållande tätt intill land. Jones såg
bekymrad ditåt och skakade på hufvudet.
»Hon är duktigt snabbgående,» sade han.
»Jag tviflar på, att vi hinna upp henne.»
»Vi måste!» sade Holmes mellan sina
sammanbitna tänder. »Elda på, maskinist! Öka på
farten, så långt det är möjligt! Vi måste ha tag
i dem, om vi så skola sätta hela båten i brand!»
Vi voro redan efter henne i ilande fart. Det
brusade i ugnarne, och maskinen bultade och
slamrade som ett väldigt metallhjärta. Den skarpa,
tvärhuggna bogen skar igenom det lugna
flodvattnet och sände två stora svallvågor åt båda
sidor. För hvarje stöt af maskinen hoppade båten
till och skälfde som en lefvande varelse. En stor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
