- Project Runeberg -  De fyras tecken /
164

(1891) [MARC] Author: Arthur Conan Doyle Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Jonathan Smalls historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skrän påminde oss tillräckligt hela natten om våra
farliga grannar på andra sidan strömmen.
Hvarannan timme brukade vakthafvande officern göra
en rond till alla utposter för att förvissa sig om,
att allt stod väl till.

»Den tredje natten var mörk och kulen, och
det duggregnade. Det var ledsamt göra att i
sådant väder stå där i porten timme efter timme.
Jag försökte upprepade gånger få mina sikher.
att prata, men utan någon egentlig framgång.
Klockan tu på morgonen gick ronden förbi och
afbröt för ett ögonblick nattens enformighet. När
jag fann, att mina kamrater inte ville låta inleda
sig i något samtal, tog jag fram min pipa och lade
ner geväret för att stryka eld på en sticka. Inom
ett ögonblick voro de båda sikherna öfver mig.
Den ene af dem ryckte till sig mitt gevär och
höll det i jämnhöjd med hufvudet på mig, och
den andre satte en lång knif mot min strupe och
svor mellan tänderna, att han skulle stöta till, om
jag toge ett steg.

»Min första tanke var, att de stodo i
förbund med rebellerna, och att detta var början
till ett anfall. Om vår port vore i sepojernas
händer, måste fästningen falla, och kvinnorna och
barnen skulle bli behandlade som de olyckliga
offren i Kahanpur. Kanske ni tro, go’ herrar,
att jag vill slå dunster i ögonen på er, men jag
ger er mitt ord på, att när jag tänkte på det,
så fast jag kände knifseggen mot strupen,
öppnade jag munnen för att ge till ett rop, som om det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Mar 4 16:12:19 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dcfyras/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free