Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Jonathan Smalls historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag hålla er kvar här, tills solen gick upp. Vi drefvo
hit och dit rundt omkring världen, i det alltid något
kom i vägen, som höll oss borta från London.
Men inte ett ögonblick förlorade jag mitt mål ur
sikte. Jag drömde om Sholto om nätterna, hundratals
gånger har jag dödat honom i sömnen. Slutligen
för en tre, fyra år sedan kommo vi till
England. Jag hade ingen större svårighet i att
taga reda på, hvar Sholto fans, och jag försökte
först få reda på, om han realiserat skatten, eller
om han ännu hade den. Jag gjorde mig god
vän med en, som kunde hjälpa mig — jag nämner
inga namn, för jag vill inte sätta någon annan i
klämma — och jag upptäckte snart, att han ännu
hade juvelerna i behåll. Då försökte jag komma
åt honom på många sätt; men han var duktigt
knepig och hade alltid två boxare, utom sina
söner och sin khitmutgar, som vakade öfver
honom.
»Men så en dag fick jag bud, att han var
döende. Jag rusade genast af in i trädgården,
ursinnig vid tanken att han på det viset skulle
slippa ur mina klor, och när jag tittade in
genom fönstret, såg jag honom ligga där i sängen,
med en af sina söner på hvardera sidan om sig.
Jag tänkte hoppa in och ge mig i färd med dem
alla tre, men bäst jag tittade på honom, föll
underkäken ner, och jag såg, att han var död.
Jag skaffade mig in i hans rum samma natt och
letade igenom hans papper för att se, om där
fans någon anteckning om, hvar han gömt våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
