Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Jonathan Smalls historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kalla, klara förnuft, som jag sätter högre än
allting annat. Jag skulle aldrig själf våga gifta mig
af fruktan att därigenom fördunkla mitt omdöme.»
»Jag hoppas och tror,» sade jag skrattande,
»att mitt omdöme skall segrande bestå profvet.
Men ni ser trött ut.»
»Ja, reaktionen har redan inträdt. Jag kommer
att bli slapp som en trasa under minst en
veckas tid.»
»Besynnerligt,» sade jag, »att perioder af
hvad jag hos en annan skulle kalla lättja,
beständigt aflösa edra präktiga anfall af energi
och kraft.»
»Ja,» svarade han, »det fins hos mig ämne
till en oförbätterlig odåga och likaså till en
förbannadt rapp karl. Jag tänker ofta på ett par
rader af Goethe:
’Schade dass die Natur nur einen Menschen aus dir schuf,
Denn zum würdigen Mann war und zum Schelmen der Stoff.’ [1]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
