Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 CHARLES DICKENS
— Humbug! sade Scrooge och gick tvärs över
golvet.
Efter några varv satte han sig igen. Då han lutade
sitt huvud mot stolsryggen, råkade hans blickar falla
på en ringklocka, en bortglömd ringklocka som hängde
i rummet och stod i förbindelse med ett rum i den
översta våningen för något förgätet ändamål. Med stor
häpnad och en obeskrivlig fasa i hjärtat såg han denna
klocka börja svänga. Den svängde först så sakta att
den knappast åstadkom ett ljud; men snart ringde hon
gällt, och detsamma gjorde varje ringklocka i huset.
Detta kunde ha varat en halv minut eller en hel,
men den kändes som en timme. Klockorna slutade
som de börjat, alla på en gång. Därefter följde djupt
under golvet ett skramlande ljud som om någon drog
en tung kedja över faten i vinhandlarens källare. Scrooge
drog sig till minnes att han hört att andar som gingo
igen sades släpa kedjor efter sig.
Källardörren flög upp med ett dunder, och så hörde
han samma ljud ännu starkare från förstugorna därnere;
så kom det uppför trapporna; så kom det raka vägen
fram till hans dörr.
— Det är i alla fall humbug! sade Serooge. Jag
tror inte på’t.
Men han skiftade ändå färg, när det utan något
uppehåll passerade genom den tunga dörren och kom
in i rummet mitt för hans ögon. Just som det steg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
